Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
INDUSTRITIDN INGEN N O R D E N
Tekniken som makt i historien.
Att tekniken betyder en makt i historien behöver
i våra dagar icke påvisas. Av intresse torde dock
vara att utreda på vilket sätt tekniken utövar inflytande
på den historiska utvecklingen och särskilt vilken
makt, som tillkommer nutidens teknik.
En kort och generell analys enligt, prof. dr J.
Goldstein i Den tekniske förenings tidsskrift
(Köbenhavn) kan giva. svar på dessa frågor.
Endast människan har en historia. Djuret har
ingen. Djur äro blott avkomma, människor äro även
arvingar. Djuren genomleva ständigt samma upprepade
livsförhållanden. En bävers eller en myras liv är
detsamma nu som för årtusenden sedan. Endast
människan upplever något nytt, åstadkommer förändringar
och överlämnar dem till sina arvingar för vidare
utformning. Från historiens begynnelse sammanhänger
detta intimt med verktygets olikartade betydelse hos
djuret och människan.
Även djuret äger verktyg; men detta utgör en del
av djurets kropp, som med verktyget tillika har ärvt
förmågan att använda det med automatisk säkerhet i
själv- och släktbevarelsens tjänst. Djurets verktyg har,
som alla naturens verk, en oändligt komplicerad
struktur och en förvånansvärt enkel funktion. Det är i sig
självt fulländat och mest inrättat för speciell
verksamhet. Enär det är en organisk del av kroppen, kan det
endast karakteriseras samtidigt som släktet.
Människan däremot är av naturen i mindre grad utrustad
med speciella verktyg. Jämför man henne i detta
avseende med djuren ger hon ett hjälplöst intryck. I
gengäld är människan satt i stånd till att skaffa sig nya
verktyg. Hon är ett »tool-making animal».
I uppfinnandet av verktyg ligger den mänskliga
intelligensens första avståndstagande från djuren. Det
verktyg, som människoförståndet skapar, är från
början ofullkomnat och primitivt. Förmågan att handtera
det är icke medfödd; den måste mödosamt inövas. I
människans verktsTg ligga helt. nya möjligheter. Då
det består av oorganiskt material kan det lätt förändras
och anpassas för nya. uppgifter. Det kan giva den som
betjänar sig av det ett ständigt växande antal
färdigheter och utvidga dennes maktområde. Blott genom
det fria verktyget, det i förhållande till kroppen
självständiga, blev människan herre över djurvärlden.
Varhelst vi i förhistorisk tid möta människan
finna vi henne redan äga en bestämd, om än primitiv
teknik. Människan är redan tidigt förtrolig med elden
och i besittning av vapen, av grovt tillyxade verktyg
och primitiva kläder. Vilken betydelse som tillkommer
tekniken just i den mänskliga historiens tidigaste
skeden kan man förstå därav, att hela perioder betecknas
efter de tekniska, hjälpmedel som funnos till hands. Vi
tala om stenålder och bronsålder och beteckna därmed
vad som var det viktigaste för denna epok. Det finnes
naturligtvis intet efterlämnat skriftligt, som kan
hjälpa oss fram till en föreställning om, vilken psykologisk
betydelse den första, ursprungliga, uppfinningen kan
hava haft för människan. Dock kunna vi lätt
föreställa oss hur människan ursprungligen blivit
människa först genom användandet av elden och kläder samt
senare genom användande av skrift,
Människotillbli-vandet i själslig betydelse har först blivit verklighet
med teknikens utveckling.
Tekniken möjliggjorde först en viss frihet utöver
livets omedelbara behov. Endast därigenom kunde
individer med större begåvning, konstnärer, filosofer,
präster hängiva sig åt andlig kultur. Kulturen hos
folken omkring Medelhavet vilade på en teknik, som i
sina grunddrag varit sig lik genom årtusenden. Man
kan icke säga. att de avgörande händelserna, i folkens
liv under antiken och medeltiden bestämdes av positiva
ingrepp från tekniken. Varken i forntid eller medeltid
var tekniken en makt som bestämde folkens öden. Det
skedde ingen omvälvning inom den dåvarande
kulturvärlden, i vilken tekniken spelade en avgörande roll.
Först i den nyare tiden har tekniken fått en helt
annan betydelse som makt i historien.
Det 16 och 17 århundradets människor grepos a\
en dubbel längtan: en längtan efter att lära känna
naturens lagar, en längtan efter att utnyttja, denna
kunskap inom tekniken. Baco från Verulam blev tekniken»
första filosof. Hans idéer gingo ut på det tekniska
behärskandet av naturen; han ville grundlägga
människans rike på jorden. Endast genom att lyda naturen
besegra vi den, var hans valspråk. Vetenskapen har,
enligt hans mening, endast, värde, om den giver oss
medel att behärska, naturkrafterna. En ny stämning
utgick från Baco. Han har i sina samtida inpräntat det
tekniska världsbehärskandets ideal. Det dröjde dock
nästan två århundraden, innan tekniken genom
ångmaskinen blev den nya behärskande och omdanande makten.
Inom loppet av få årtionden följde därpå hastigt
uppfinning på uppfinning. Tryck, temperatur och
hastighet tilltogo med varje förbättring av maskinen, och
vid sidan av ångan framträdde magnetismen och
elektriciteten. Nya människotyper uppstodo; fabrikanten,
ingenjören och arbetaren. Jättestäder växte upp.
Kapitalismen och industrialismen utvecklades efter dittills oar
nad måttstock. Med det 19 århundradet blev tekniken
den starkaste makten vid förändringar av ekonomiska
och politiska förhållanden, och denna makt ingrep i de
europeiska folkens levnadsförhållanden på ett annat sätt
än)’ Baco och det 17 och 18 århundradets människor
kunde förutse.
Varje uppfinning är gjord för att fylla, ett
bestämt- behov, men griper dock långt utöver detta behov
och leder till förändringar i de historiska
förhållandena, som ingen kunnat förutse. Som exempel härpå kunna
omnämnas krutet och boktryckarekonsten. Krutet och
skjutvapnet ledde till förändringar av försvarsordningen,
i det att rytteriet blev av mindre betydelse gentemot
fotfolket. Denna förändring av försvaret ledde slutligen
till upplösning av clen medeltida feodala
samhällsordningen och förde till det borgerliga, av städerna
bestämda samhället. Boktryckarekonsten har, som ingen kunde
förutse, lett till en fullständig omvälvning i Europas
kulturliv. Den har fört läs- och skrivkonsten till de
bredaste folklagren och den har, i förening med andra,
uppfinningar, frambringat en av vår ticls väldigaste makter,
pressen. Detta var icke att förutse, enär de tekniska
uppfinningarnes efterverkningar först visa sig, när
uppfinningen själv redan synes gammal och självfallen. Som
exempel kan nämnas clen stående ångmaskinen, vars
egentliga och revolutionerande betydelse vi först nu se.
Vid det tillfälle, i slutet av 18 århundradet, då, clen
första gången uppställdes i ett engelskt bergverk för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
