Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
kunde avstänga vattnet och detta utan befarande av
att hålldammen skulle rasa.
Själva bruksdammen var 122 alnar lång och
bägge å-grenarna kantades med sten 1757. Dammen var
försedd med fyra flodluckor och var för övrigt väl
förvarad, även denna. Över den ledde en körbro.
(Forts.)
Ökade möjligheter med smält kvarts.
Har man funnit en praktisk metod att smälta kvarts?
De lyckade försöken att smälta kvarts, som
verkställts av Edward Berry vid General Electric Co.,
komma troligen att verka revolterande på många områden
på grund av den rena, smälta kvartsens egenskaper,
meddelar Svensk-Amerikanska nyhetsbyrån.
Den smälta kvartsen är som bekant det mest
genomskinliga fasta ämne, som man hittills känner. En
meter kvarts genomsläpper 92 % ljus, medan en meter av
det bästa optiska glas blott genomsläpper 65 % och
vanligt fönsterglas 35 %. Ljuset från en tändsticka
passerar utan märkbart minskad styrka genom en 7 à 8
m lång kvartsstång och det har därvid visat sig att
ljuspassagen går längs igenom stången vare sig denna är
rak, vriden eller böjd. Av alldeles särskild vikt är att
kvartsen genomsläpper utom vanliga ljusstrålar även
utravioletta och ultraröda. Man väntar sig härav och
av den förbättrade framställningsmetoden stort
uppsving inom läkekonsten vid behandling med ultravioletta
strålar. Ett fönster av smält kvarts på ett sjukhus eller
ett sanatorium genomsläpper alla solljusets ultravioletta
strålar i full utsträckning. Och möjligheten att med
strålning behandla inre sjukdomar t. ex. i magen,
halsen, näskaviteterna och ögat ökas betydligt. På samma
sätt som ljuset genomsläppes även värmet. När den ena
änden av en kvartsstång uppvärmes, förblir stångens
hela yta kall, men ett finger, som föres till den andra
änden, känner tydligt värmestrålningen. En annan
viktig egenskap är som bekant kvartsens ringa utvidgning
genom uppvärmning. Platina, som förr ansetts vara
mest konstant vid temperaturförändringar, utvidgar sig
16 gånger mer är kvarts. Denna egenskap gör kvartsen
synnerligen lämplig till framställning av optiska linser
och standardmått.
Enligt Berrys metod smältes kvartsen i elektriska
ugnar, som omväxlande arbeta med vakuum och med
kvävgastryck upp till ca 40 kg pr kvcm. Råmaterialet
är bergkristaller från Brasilien och Madagaskar.
Framställningsprocessen tar blott 18 minuter i anspråk.
Teknikens varningar.
Rapporter från y rk es in sp ek tör em a angående svårare
olycksfall i arbete.
(Slut fr. föreg, nr.)
Vid besiktning och provning av en svängkran
inträffade ett olycksfall, som lätt kunnat få svårare
följder. Kranen är avsedd för en belastning av 5 000 kg
och är helt tillverkad av järn. Den utgöres av en
vertikal pelare, vridbar kring en lodrät axel, samt är
stagad medelst trenne snedsträvor av U-järn, vilka i sina
nedre ändar äro fastskruvade medelst tre bultar av
7/8" diameter i plintar eller stenar under markytan
och sålunda oåtkomliga för tillsyn, utan att grävning
verkställes kring dessa fästpunkter. Vid provningen
tillgick så, att kranen belastades med 6 500 kg, som
upphissades ett par decimeter över markytan, varefter
densamma vreds runt. Härvid hotade kranen att
svänga över för fort åt ena sidan, varför två arbetare skulle
skynda över och hindra lasten att slå emot stödet. Då
karlarna befunno sig under stagen, brusto fästbultarna
i desamma med påföljd, att de fingo snedsträvan
mellan kranarmen och kranpelaren över sig och blevo mer
eller mindre skadade. Vid undersökning visade sig,
att de avbrustna fästbultarna under marken voro
så gott som helt och hållet avrostade. Av det anförda
framgår, huru viktigt det är, att vid besiktning och
provningar dolda förbindningar och delar till
konstruktioner noga undersökas. —
En arbetare, som varit sysselsatt med spolning av
ett massakar hade halkat och kommit ned i karet,
därvid armarna i rörverket gripit honom och dragit
honom runt. Olyckan upptäcktes nästan omedelbart,
rörverket stannades, och mannen upptogs ur karet samt
fördes till sjukstugan, där han emellertid efter några
timmar avled.
Vid rengöring av dylika liggande, cylindriska
betongkar bör naturligtvis icke arbetare nedgå uti
desamma med spolslangar, utan att dragningen till
omröraren frånslages, och dylik order var även given åt
arbetarna, som hade rengöringen om hand. Nu är
denna order till yttermera visso i tydlig skrift anslagen
på själva karen. Fast- och lös-skiva har funnits och
använts förut, men synes mannen ha haft så bråttom,
att han förbisåg nödvändigheten av att stanna
rörverket i karet. Han måste hava halkat å den hala
stålbrända cementytan samt klämts till medvetslöshet i
karet. Döden vållades enligt uppgift av inre skador. —
En å kaj stående järnvägsvagn, lastad med sten,
skulle förflyttas. Enär järnvägsspåren voro fyllda
med is, orkade arbetarna ej skjuta vagnen, varför en
vinschgöling (benämnd runnare) skulle påkrokas
vagnen och medelst kraft från en av fartygets vinschar
förflytta vagnen till önskat ställe. För att dragningen
skulle anbringas i vagnens rörelseriktning användes en
å kajen befintlig pållare. Emellertid var gölingen
ej tillräckligt lång, varför den ökades med en
1/2-tums kätting, som fästes mellan gölingen och
järnvägsvagnens dragkrok. Förmannen, som stod nära intill
kättingen, tillsade arbetarna att sätta igång vinschen.
Härvid brast en malja i kättingen, vilken kraftigt slog
åt sidan och träffade förmannen på vänstra underbenet,
så att båda benpiporna krossades.
Brottet å maljan visar, att en del av svetsen ej
hade tagit väll. Kättingen torde även ha varit för
klen, så mycket mer som igångsättningen av vagnen
försvårades av is i spåren. Vid olyckstillfället torde
3—4 graders kyla varit rådande. —
En olyckshändelse inträffade i en gruva, där
uttagning av malm medelst s. k. skivbrytning sedan en
tid pågått. Klockan 3 e. m. avslutades det första
skiftet med skjutning av de under skiftet uppborrade
hålen. Ungefär en halv timme därefter vidtog nytt skift
av gruvarbetarna K och R, vilka hade sig ålagt att
först bryta och rensa i taket och därefter utfrakta det
brutna berget. Enligt R:s vittnesmål pågick
rensningen i taket ungefär en timme, varvid taket skulle hava
tett sig fast och säkert. Därefter vidtog lastningen.
Under arbetet härmed lossnade plötsligt en 1,5 à 2 m
bred och lika lång samt upp till 0,4 m tjock malmskiva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
