Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
Uppfinnareföreningen o.
Stockholms Allm. Teknikerförbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tictskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 32 _ _STOCKHOLM DEN 6 AUGUSTI 1924
Innehåll. Ind. Norden: Något om arkitektur, byggnadsmaterial och »Bygge & Bo». Av bruksförv. E. Bohr. — Vattentät
cement-och betongmassa enl. Winklers metod. — Väggkonstruktion, system Flodin. — Christer Berchs resa genom Roslags bergslag 1753. (Forts.)
Av Pehr Johnsson. — Elektriska cykeln. — Arbetsanvisnig för svenska ingenjörer i Förenta staterna. — Några gyllene regler för mindre
verkstadsdrift. — H2 0. — Från riksvarumässan 1924. Odenias utställning. — Marknaden för metaller, kemikalier m. m. — Notiskrönika.
— Sv. tid skr. f. ind. rättsskydd: Patent, offentliggjorda av K. patent- och registreringsverket. — Samma ämbetsverks kungörelser
ang. patent. — Eftertryck av redaktionella resp. signerade uppsatser utan angivande av källan förbjudes. — Bedaktionen
påtager sig ej någon som helst obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf.s uttalanden.
Något om arkitektur, byggnadsmaterial och "Bygge & Bo"
Av bruksförvaltare Einar Bohr.
Knappast sedan de klassiska tiderna har
hemarkitekturen och i allmänhet den inre
arkitekturen varit föremål för sådant stort och allmänt
intresse från arkitekter och allmänhet som i dessa tider.
Ett anmärkningsvärt faktum i betraktande av den
moderna individens läggning, vilken som bekant är
allt annat än riktad mot härden i vidsträckt bemärkelse.
Kanske beror nämnda förhållande på en inbrytande
reaktion mot de samhällsupplösande verkningar, som
en dylik utåtriktad läggning av alltför utbredd
karaktär nödvändigt måste medföra.
Hur som helst, ifråga om det moderna
byggnadsverket är detta uppflammande »inrearkitektoniska»
intresse en mycket god sak. Förr upptogos arkitekternas
intresse huvudsakligast av fasadernas och takens
»utsmyckning», ett förhållande som gott karakteriseras av
Strindbergs, som vanligt, koncentrerade yttrande, att
husen voro tätt besatta med »burspråk, att utvisa var
bästa rummet .med pianot fanns». För en nutida
människa verka dessa gamla byggnader ofta en smiula
löjliga, varför det är med tillfredsställelse som man
överallt ser dessa byggnadsställningar, där arbetet med
’ »skrapningar» av fasaderna utföras — visserligen icke
alltid med så särdeles lyckligt resultat, men kanske
oftast. Släta fasadytor, få torn och utsprång, stora rena
linjer och perspektiv samt åstadkommandet av vackra
utsikter, det är den nutida arkitekturens mål, så vitt en
utomstående bedömare kan se saken.
Denna strävan efter stora, släta ytor medför bl. a.
en viktig konsekvens: de fordra äkta, goda material,
vackra i och för sig även utan konstnärlig bearbetning
och utsmyckning. Med andra ord: den moderna
arkitekturen har åstadkommit naturstenens renässans.
Granit, marmor, kalk- och sandsten, skiffer. Vårt land i
synnerhet kan skatta sig lyckligt över detta
förhållande. Uppsvinget av våra stenindustrier ger bröd åt
många människor och kulturell uppbyggélse åt oändligt
många flera.
Detta naturstenens »rediviva» är av
anmärkningsvärt intresse, såsom utgörande en betecknande detalj
i reaktionen mot den i denna tid kulminerande
ytligheten och förflackningen, exemplifierad i uttrycken
»kristidsvaror» i fråga om nyttigheter, »amerikansk
humbug» ifråga om kultur. Det senare uttryckets
nationella betoning kan kanske förklaras av, att tekniken i
Amerika i sin hastiga frammarsch lagt ännu större
avstånd mellan sig och den mera långsamtgående
kulturen än vad fallet kanske är i Europa.
Ofta hör man uttryck som att det eller det
materialets uppsving är beroende av en modenyck, mer eller
mindre hastigt övergående. Icke sällan är detta ett
mycket ytligt bedömande. Ett material likaväl
som en sedvänja, en religiös tro eller en filosofisk
världsåskådning kan återkomma efter mer eller mindre
lång tids förlopp, utan att detta förhållande alltid med
rätta kan betraktas såsom beroende av modet. Ett mera
komplicerat tänkande, baserat på en av större kunskaper
betingad erfarenhet kan vara orsaken. Alldeles
slä-kert är detta ett av skälen till naturstenens renässans.
Det skulle säkert utgöra en källa till glädje för lite
var, om en dylik renässans även kunde utsträcka sig till
andra goda material och åskådningssätt inom
byggnadsbranschen och naturligtvis även inom andra
branscher, så att man äntligen kan tala om kristidens
produkter såsom ett förflutet ont. Att det dock ännu är
långt till målet visa bl. a. vissa byggnader i
Stockholms omgivningar och även inom Stockholm.
Spekulationsfebern har sjunkit, men ännu icke på långt när
försvunnit. Som ett uttryck för detta måste tyvärr
även utvecklingen av utställningen »Bygge och Bo»
betecknas i dess fordran att utgöra en exponent för
»Bygge». Byggnadskonstens råmaterial sten, järn och trä,
äro alltid desamma. Snickerier, halvfabrikat, smide,
målningsmaterial, isoleringar etc förändras ju
stundom, ibland till det bättre ibland till motsatsen. En
årlig utställning av byggnadsmaterial måste med
nödvändighet göra mera reklam för det värdelösa än för
det värdefulla. Det oprövade måste skrika mest för
att synas. Att begära av exponenterna för gamla,
välkända, oundgängliga material att ikläda sig stora
kostnader för att icke drunkna i de årligen återkommande
reklamtillställningarna för alla möjliga in- och
utländska »uppfinningar» är att begära för mycket. Jag tror
att många även kommit underfund med detta. Det
skulle i detta sammanhang vara av intresse att veta, huru
många procent av besökarne på »Bygge och Bo», som
voro kvinnor, intresserade av tyger och
köksinredningar. Säkerligen ett överväldigande flertal av den
orsaken, att utställningen var övervägande en
hushållnings-och heminredningsutställning, i vilken egenskap den
måhända kunde få berättigande att årligen återkomma,
men under riktig beteckning. En »Bygge»-utställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
