- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtioandra årgången, 1924 /
304

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

304

INDUSTRITIDNINGEN NORDEN

Fig. 9. Molnapparaten.

Fig. 8. Horisontbelysning med molnapparat, projektionsapparat och
lampor för vertikalbelysning.

ket obekvämt oeh förorsakar stora svårigheter i
scenarbetet.

Den farbara kupolen är i så fall bättre, då den
lätt kan magasineras på annan plats när den icke
användes. Bästa exemplet på sådan anordning hava vi i
Char-lottenburgs operahus. Där har horisonten ett djup av
16 m, en bredd av 20 m och en höjd av 18 m. Den
vilar på traversvagnar, som löpa å skenor vid sidan av
scenbalkongerna på en höjd av 13 m, och kan med.
elektrisk kraft rullas fram till prosceniet eller tillbaka
i scenförlängningen. Samtliga i scenrummet hängande
dekorationer kunna hissas så högt att kupolen
obehindrat passerar under.

För mig synes emellertid den bästa lösningen av
frågan vara en rundfond av väv, som i likhet med de
gamla vandringsdekorationerna hänger i en gejd eller
bana. Denna är som förut nämnts monterad under
tåg-vindsgolvet i skruvstag, varigenom även en noggrann
riktning av fonden kan ske. Vid magasinering eller
under dekorationsombyten, rullas fonden upp med
motor-eller handkraft. Denna anordning gör det även möjligt
för mindre teatrar att relativt billigt skaffa sig en
sådan fond.

Fondproblemet var nu löst, men en svårighet
återstod, nämligen belysningen av den stora horisontytan.

Till förfogande stod endast de vanliga
glödlamporna. Som dessa i följd av den låga
trådtemperaturen endast lämna en obetydlig del blått ljus, hade man
just ingen nytta av dem. Vi skola taga ett exempel:
Om koltrådslampans utstrålning taxeras till 100, så
finnes däri endast omkring 0,6 % blåa strålar; filtreras
dessa genom färgskiva så är klart att med denna
obetydlighet ett magert resultat erhålles. Den blå- eller
grönfärgade glödlampan har därför icke spelat någon
annan roll än att framkalla månskensstämningar.

Till en början målades därför horisonten blå och
belystes med vita lampor. Det fanns även horisonter
med målade moln och olika färgstämningar. De voro
ett slags vandringsfonder och drogos långsamt från den
ena sidan till den andra. I jämförelse med det gamla
fond- och bågsystemet erhölls nu rätt goda verkningar.

Men djupet, luftperspektivet, kunde aldrig på ett
övertygande sätt åstadkommas. Därför övergick man
till båglampan, som med sin högre temperatur bättre
ägnade sig för ändamålet. Mot koltrådslampans % %
lämnar den 2 à 3 % blåa strålar. Om detta i och för
sig icke är så mycket, är det dock nästan fyra gånger
mer än glödlampans. — Med särskilda färgfilter
lyckades man också erhålla ett gott resultat.

Ljustekniskt var frågan nu löst, men
manöver-tekniskt återstod ännu många svårigheter.

Båglampan kan endast inom vissa, gränser
regleras med strömstyrkan. Därför måste mekaniska
för-mörkningsanordningar som skjutluckor, jalusier etc.,
vilka långsamt avbländade den i ett plåthus brinnande
lampan, tillgripas. Belysningen var indirekt på så sätt,
att i förgrunden uppsatta olikfärgade sidenridåer
belystes och med sin reflex färgade horisonten.

- Medan förbättringar av detta slags belysning
pågingo, hade den nya högvattslampan
färdigexperimen-terats. Denna är som bekant en metalltrådslampa med
ljusstyrka från 1 000 till 10 000 nlj. och kan regleras
genom motstånd. Lampan brinner med ett jämnt och
klart ljus och de stora fördelar, som detta medför, har
gjort att båglampan på kort tid nästan undanträngts
från scenen.

Scenbelysning.

Den moderna scenbelysningen indelas uti
horisont-och vertikalbelysning samt moln- och
projektionsapparater, vartill kommer effektbelysning.

På K. teatern består horisontbelysningen av 72 st.
lampor, upphängda i två stålrörsställ mellan 2 och 3 :dje
kulissgatorna. Lamporna — à 1 500 vatt -—- äro
indelade i 6 färggrupper med 18 lampor mörk aaurblå färg,
18 ljus azurblå, 10 optisk blå, 10 ljus blå, 8 mörk
orange och 8 ljus orange. Varje lampa sitter i ett gott
ventilerat lamphus med spegelglasreflektor samt färg- och
spridglas.

Horisontbelysningens reglering och färgblandning
sker från
scenregulatorn med vars hjälp
varje lampgrupp var
för sig eller alla
tillsammans manövreras.
För att erhålla det
bästa belysningsresultatet
bör
horisontbelysningen kombineras med
en underbelysning å

fonden. Detta sker med Fig. 10. Projektionsapparat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:00:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1924/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free