Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400
INDUSTRI TID NINGEN NORDEN
Fig. E. Nöjesområdet. I mitten nedgång mfl byggnader
för en kolgruva.
nom i möjligaste mån motverka vibration.
Hastighetsförhållandet mellan motorn och bakaxeln varierar
mellan ungefär fyra till ett vid hög hastighet av vagnen
(toppväxel) och oändligheten när stor kraft erfordras
för att övervinna något mycket stort motstånd vid
starten.
Det bör anmärkas, att i den ifrågavarande figuren
vanligt spärrhjul visas. Sådant användes emellertid ej,
då det anturligtvis vore fullständigt olämpligt för
ändamålet. Det visas här endast för att illustrera
principen.
Wembley-utställningen kan bland allt annat även
bjuda på en radikal njrhet på den elektriska
starkströmsteknikens område och till på köpet en nyhet, som
synes ha utsikt att åstadkomma betydande ändringar i
vårt nuvarande system för kraftöverföring. Den av
English Electric Company utställda
»transvertern» är en i huvudsak statisk apparat, som
på samma gång är omformare och transformator.
Den kan få användning på en hel del olika sätt
som likströmstransformator eller ren omformare, men
framför allt är den avsedd att möjliggöra användande
av högspänd likström i kraftöverföringar under bibe-
hållande av växelström på både generatorer och
förbrukningsapparater. Att växelström blivit nästan
alle-narådande inom modern elektrisk kraftförsörjning
beror ju på dess överlägsenhet vid generering och
förbrukning, framför allt vid distribution till olikartade
förbrukare. Men för den egentliga överföringen har den
på grund av kapacitetens och självinduktionens
inverkan olägenheter, som bli allt större vid växande
överföringslängd. Svårigheten att transformera likström
eller att i våra nuvarande roterande omformare
handskas med så höga spänningar, som fordras för
överföringen, har emellertid, åtminstone ekonomiskt,
omöjliggjort användande av likström. Det är möjligt, att
transvertern löst denna svårighet.
Huvuddragen för dess verkningssätt som
kombinerad omformare och transformator kan i korhet sägas
vara följande. Ett antal vanliga
enfastransformatorer, i den utställda maskinen, matas med vardera två
faser från ett trefasnät med fasernas varvantal så
avvägda, att det resulterande pulserande magnetfältet i
varje transformator kommer att ligga 10° i fas efter
fältet i den föregående. Varje transformator har två
sekundärlindningar, kopplade mot varandra, så att man
på sekundärsidan får inalles 36 faser med 10°
fas-skillnad. Lindningarna äro anslutna till lamellerna på
en stillastående kommutator, mot vilken borstar rotera,
drivna av en liten synkronmotor, inkopplad på
trefasnätet. Hela anordningen kommer då att verka som en
Grammes ring, där ringen med sin kommutator står
stilla medan borstar och magnetfält rotera med samma
hastighet. Det roterande magnetfältet motsvaras i
transvertern av ett elektriskt roterande fält från en
trefaslindning (liksom i en vanlig induktionsmotor),
sekundärlindningarna motsvara spolarna på ringen, och
borstarna rotera även här synkront med fältet. Vi se
således liksom i Grammemaskinen likström på de
roterande borstarna, vilken sedan uttages med släpringar.
Förhållandet mellan primär och sekundär spänning
bestämmes liksom i en vanlig transformator av
lindnings-varvtalen. Processen är fullt reversibel. Efter
överföringen återgår man i en likadan maskin till växelström
av lämplig spänning och frekvens. Ett 50-periodigt
nät kan således över en sådan överföring samarbeta
med ett 25-periodigt. (Slut sid. 402.)
Alfelts pappersskärnings- och arkläggningsmaskin.
En av ingenjör A. H. E. Alfelt, Jönköping,
konstruerad maskin är föremål för sv. patentet nr 57 890.
Det avser en maskin för skärning av papper, papp,
pa-persmassa och dylikt i banor, t. ex. från pappers- eller
pappersmassemaskiner, till ark samt för hopläggning
av arken till balar eller buntar av önskad vikt, och har
till ändamål att åstadkomma en maskin, som
fullständigt automatiskt utför dessa arbeten samt dessutom
eventuellt även väger och hoppressar balarna.
Maskinen visas schematiskt på nästa sida.
Den från våt eller torkmaskinen resp. papp-,
kartong- eller pappersmaskinen kommande banan får först
passera genom en vanlig skärmaskin (ej visad i
figurerna) , som skär pappersbanan i längdriktningen och
delar den i två eller flera parter beroende på banans
totala bredd och de önskade arkens bredd. Den uppdelade
banan ledes in på maskinens bord 21 och passerar
därvid, innan den inkommer på detta, genom en anordning
för reglering av skäranordningens rörelse. Denna regle-
ringsanordning har till uppgift att bestämma
arklängden och att sätta skäranordningen i verksamhet, så att
pappersbanorna avskäras, då den önskade längden
kommit in på bordet. Regleringsanordningens
konstruktion framgår av fig. 1. I en vid maskinstativet fäst
gaffel 1 är lagrad en axel, på vilken är fäst dels en snäcka
3 av isolerande material men med en ledande
lamell och dels ett med en gummiring 5 försett hjul,
vilket löper på den inkommande pappersbanan och
sålunda erhåller sin rörelse från denna, i det att
pappers-banan för detta ändamål hålles tryckt mot
gummiringen av en rulle 7. Vid gaffelns ena skänkel är fäst ett
vinkeljärn, som uppbär en isolerande del, vid vilken äro
fästa tvenne kontaktfjädrar. Dessa, som med sina fria
ändar släpa mot snäckan 3, äro genom förmedling av
sina fästskruvar förbundna med en elektrisk ledning 12.
Sedan banan passerat genom denna
regleringsanordning, löper den in på maskinens bord under
skäranordningen. Denna består av en ram 13, vid vilken är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
