Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITID NIN G E N NORDEN
59
:z"i/7. fß
j/tø./t). JVffff.
-P&-SO
Fig. 8—15 detaljer (se texten). Fig. 16 sidovy av en
upptagningsapparat med annan bildbandsmatning än i fig. 7. Fig. 17
projektionsapparat. Fig. 18 hjälpkondensorer. Fig. 19—20
belysningsapparat.
under projektionen nästan helt undertryckas och
exponeringen förlänges.
De för bildernas rättvändning föreslagna bifokala
cylinderlinserna och prismerna kunna till följd av sin
storlek användas endast vid objektiv med stort inbördes
avstånd, som vållar stor åtgång av bildband. Detta
avhjälpes genom att i stället för ett långt
bildriktnings-organ användas flera kortare. Fig. 8 visar ett exempel
med tre och fig. 9 ett med fyra Doveska prismer i
snitt. Fig. 10 är planvy av fig. 9. Vid vridning av ett
sådant bildriktningssystem (fig. 8, 9) vrides bilden
med dubbelt större vinkelhastighet än vid ett enkelt
prisma. I fig. 16 och 17 visas sådana prismer framför
objektiven.
För bildernas rättvändning kan även användas
kända prismer med en, två eller flera reflexionsytor, då
man förser dessa ytor, alla eller en del, med takkanter,
som efter behov ligga vridna under olika vinklar. Så
kan t. ex. prismat 1—4 fig. 11 användas, om kanterna
2, 3 vridas till vänster och kanterna 1, 4 till höger. Då
takkanternas vridningsvinkel är begränsad, kunna
bilderna rättvändas endast i begränsad grad med de i fig.
11 visade prismerna och blott så mycket, att alla komma
att ligga vinkelrätt på varandra, dvs ena hälften av
objektivens bilder står upprätt, men den andra hälften
är vriden 180°.
I stället för takkantprismer, som endast med
svårighet kunna fabriceras med nödig precision, kan man
använda de i fig. 12—15 visade (Porro). Vrider man ett
av prismerna i fig. 12 kring axeln c—d, vrides bilden
med dubbel vinkelhastighet. Fig. 13 är frontvy av
fig. 12. Prismat n (fig. 13) kan vridas 90° åt vänster
och höger, således i allt 180°, varmed den nödiga
bild-vridningen från 0° till 360° vinnes. Sålunda vrider
prismat i fig. 14 120°, prismat i fig. 15 180°.
Porro-prismerna, som bestå av två rätvinkliga prismer m och
ii, bilda vid olika bildvridningar olika vinklar med
varandra. Om man såsom i fig. 14 och 15 mekaniskt
förenar två sådana prismer med varandra eller hopkittar
dem, kunna de efter behag vridas kring objektivets
axel, varvid bilderna på det ställe, där de utträda,
städse får samma vridning relativt filmbilden oberoende
av om de ställen, där de framträda, ha ändrat läge.
De bildriktande prismerna kunna, i stället för att
placeras framför objektivet, anbringas bakom det,
alltså mellan bildbandet och objektivet. Enär vid sådan
placering uppträda vissa astigmatiska och kromatiska
aberrationer, bör man i äå, fall använda objektiv, som
upphäva dessa fel. Slutligen kan man framom eller
bakom objektivet anbringa bildriktande organ, som
verka adderande eller subtraherande på bildens
vridning. De kunna vara lika eller olika.
I stället för att låta filmen vid
upptagningsapparaten styras av rullar, såsom i fig. 7, kan man använda
mekaniskt drivna stifthjul, mellan vilka bildbandet vid
varje förändring av rörelseriktningen bildar fritt
svävande partier. En sådan anordning visas i fig. 16. Från
kassetten 61 utdrages den obelysta filmen och föres in
i pålindningskassetten 62 med pålindningshjulet 63.
Stifthjulen 64—65, som sitta på axeln 66 med drevet
67, frammata bildbandet varemot stifthjulen 68—69 å
axeln 70 med drevet 71 införa bandet i kassetten.
Medelst veven 72 och dreven 74—75 vrides ramen
73 på den ihåliga axeldelen 76 och axeln 77, varigenom
dreven 67 ocli 71, som samverka med ett å ritningen ej
visat drev, vrides, så att filmen, i följd av kassetternas
61—62 vridning, ständigt bekläder trumman 78, och
bildbandet, som bildar de fritt svävande partierna 79
—80, pålindas och avlindas utan skadlig påverkan, så
att det ej kan sno sig eller sönderrivas.
Vid upptagningsapparater för trefärgkinematografi,
där objektiven växelvis förses med strålfilter för rött,
grönt och blått, är det mycket lämpligt att mekaniskt
förbinda objektivens irisbländare av samma filterfärg
medelst hävstänger eller ringar, varigenom de till
samma färg hörande objektiven samtidigt och i lika grad
avbländas och varigenom avstämning på samma
exponering även kan lätt ske vid film av olika känslighet.
Viel reproduktionsapparater kan likformig belysning
av de på omkretsen av en trumma liggande bilderna
bäst ske genom att strålar utgående från en kraftig
ljuskälla genom lämplig optisk anordning delas i
knippen och reflekteras på trefärgsfiltren, varvid
strålknippena böra skära varandra i objektiv. En sådan
anordning visas i fig. 17—20. Fig. 17 visar en
projektionsapparat, där objektiv 51 med speglar 6 äro symmetriskt
anbragta kring axeln 70, så att bilderna reflekteras.
Cylinderlinserna 81 bilda jämte- trumman 82
underlag för bildbandet. Linserna 12 och 13 bilda ett
tele-objektiv, bakom vilket det på axeln 70 roterande
prismat 36 reflekterar strålarna successivt till objektivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
