Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Hollåndaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 18 STOCKHOLM DEN 5 MAJ 1926
Innehåll. Ind. Norden: A. J. Atterberg. Minnesteckning av Chr. S. — En ny vakuumpump, uppf. av ing. Hj. Friberg. — Vårt
skattesystem. Av fil. kand. G. Pettersson. (Slutet.) Svenska veckan 1926. Cossitts kopieringsskrivmaskin. Ref. av K. Nn. ■— Prisuppgifter
på järn. — Marknaden för kemikalier m. m. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Officiella meddelanden från Kungl,
patent- och registreringsverket. — Patentbeskrivningar. — Papua och Nva Guinea i unionen för skydd av den industriella äganderätten.
— Kungörelser ang. patent. — Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. — Red. påtager sig ej någon obligatorisk
åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
†
A. J. Atterberg.
En av vårt lands främsta tekniska och kommunala
förmågor gick ur tiden den 12 sistlidna april med
civilingenjören Anders Johan Atterberg. Han var vid
sitt frånfälle nyss fyllda 81 år, en hög ålder, men
han tillhörde ingalunda de retirerades tysta skara:
blott en kort tids sjukdom bildade övergången från
hans långa arbetsliv till clen stora vilan. Ännu som
80-åring gjorde han sina insatser som tekniker och
kommunalman; bl. a. må erinras, hurusom han deltog
i Allmänna Chalmeristmötet sommaren förlidet år och
med kraft gjorde sitt inlägg i
diskussionen med anledning av
ett föredrag om de engelska s. k.
stålhusen.
Atterberg var för dem av vårt
lands ingenjörer, som genomgått
Chalmersska institutet, känd
såsom »en av oss», såsom
chalme-rist, ja såsom en av deras »grand
old men» -— ehuru han icke var
chalmerist. Från sitt
barndomshem i Härnösand kom han
nämligen till Teknologiska institutet i
Stockholm (1861), därifrån han
utexaminerades 1864 i väg- och
vattenbyggnadsfacket tillika med
mekaniska facket. Men genom sitt
mångåriga ledamotskap av
Chalmersska institutets styrelse —
alltsedan 1893 — blev Atterberg
en varmt intresserad »chalmerist»
och sålunda i sin mån en
förbindelselänk bland de styrande
mellan Kungl, tekniska högskolan i Stockholm och den
Chalmersska i Göteborg.
Efter ytterligare studier vid Konstakademin och vid
Krigshögskolans civilingenjörskurs (1864—69)
anställdes den unge Atterberg som konstruktör vid
Munkfors bruk, därefter vid undersökningarna för Norra
stambanan och som konstruktör och byggmästare vid
Långbanshyttans bessemerverk. År 1872 blev han
överingenjör vid Uddeholmsverken, där han stannade
inpå år 1879; under denna tid förestod han bl. a.
anläggandet av Hagfors’ järnverk och byggandet av
Nordmark—Klarälvens järnväg.
Det slutligt bestämmande avsnittet i Atterbergs
verksamhet blev året 1879, då han flyttade till
Göteborg och inträdde i firman Edwin Andrén & Co.,
grundad 1872. Här gjorde Atterberg sin kunnighet och
skicklighet snart så gällande, att ledningen lades på
honom, och 1916, efter kompanjonen F. Behrens’
frånfälle, övertog han firman helt för egen och sin familjs
räkning. Som bekant är Edwin Andrén & Co. ett av
våra äldsta elektrotekniska industriföretag; denna
specialisering upptogs på Atterbergs framsynta initiativ
år 1882. Sålunda och genom praktisk vakenhet parad
med en ovanlig arbetsförmåga blev Atterberg i flera
hänseenden en föregångsman för Sveriges
elektroindustri, numera en av vårt lands mest betydande
nationalekonomiska faktorer. År 1885
inrättade firman egen elektrisk
verkstad i Göteborg. Bland tidigare
arbeten, som den fullgjorde, må
nämnas : de första elektriska
belysningsanläggningarna i Sverige, bl. a. vid
Motala verkstad och Domnarvet, i
samband med vilket de första
svenska dynamomaskinerna lära ha
konstruerats av Atterberg; den
första elektriska spårvagnen i vårt
land (på en elektrisk utställning i
Göteborg 1885), den första svenska
elektriska borrmaskinen, i sådant
avseende även det första elektriska
ackumulatorlokomotivet och den
första elektriska
järnvägsvagnsbelysningen (på Västkustbanan).
Jämte ingenjör James Keiller
grundade Atterberg år 1886 Göteborgs
elektriska aktiebolag och utövade
inom detta det tekniska
ledareska-pet; bolaget var stadens
huvudleverantör av elektrisk energi ända tills Göteborgs stad
1909 uppsatte eget elektricitetsverk (ännu i dag
omfattande den gamla huvudstationen, vars byggnad
användes som ångcentral). Elektriska kranar för
transport och uppläggning av virke, konstruerade av
Atterberg, användes vid de norrländska trämassefabrikerna.
Som uppfinnare gjorde sig Atterberg för övrigt även
bemärkt, och ännu under de senaste åren uttog han
patent på nya anordningar. Sålunda förbättrades
kopplingsanordningarna för järnvägsvagnsbelysningarna i
vissa avseenden av honom.
När Svenska uppfinnareföreningen bildades var
också Atterbergs anslutning till denna självfallen; han
invaldes så gott som i första uppsättningen, 1887.
Av Atterbergs levnadsbana som tekniker ser man,
vilken rik fond av kunskaper och erfarenhet han allt-
Anders J. Atterberg, * 1845 † 1926.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
