Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420
INDUSTRITID N IN GEN NORDEN
Bland den utländske kontrahentens förpliktelser ingår
upplärande av rysk personal vid hans fabriker, ofta
också projekterande av de anläggningar, som skola
uppföras, konsultation vid val av fabriksinredning, ledning
av monteringsarbeten, fabrikens igångsättande, reglering
av produktionen osv.
Sovjetregeringen propagerar för en utvidgning av
denna nya art av förbindelse med utlandet, men
stöter på motstånd hos en del av sina tekniker i fabrikerna
och trusterna. Detta motstånd baserar sig
huvudsakligen på att denna del av de ryska teknikerna hoppas
lösa de givna uppgifterna av egen kraft och icke kan
finna sig i auskultanten roll. Detta är säkert ett tecken
på kraftmedvetande och skaparvilja, Men regeringen
räknar nyktert i dollar och rubel, som de kunna spara
in genom utländsk teknisk hjälp. Genom brett anlagd
agitation i de ekonomiska tidningarna och genom
gruv-bolagen söker den övertyga denna minoritet bland
teknikerna om den ekomoniska ohållbarheten i deras
ståndpunkt.
I utlandet ha dessa nya ekonomiska förbindelser med
sovjet bedömts på det mest olika sätt. Somliga kunna
icke nog skarpt fördöma dem och likställa till och med
lämnande a-v teknisk hjälp med landsförräderi. Dessa
äro till största delen sådana, som blivit svikna i sina
ekonomiska förhoppningar genom den av den ryska
industrialiseringen resulterande utrikeshandelspolitiken,
och sådana, som av politiska skäl önska sovjetregeringen
allt utom framsteg. Representanter för denna riktning
finnas mest i Europa, De flesta av dem som bruka göra
affärer med sovjet, stå ännu villrådiga inför den
tekniska hjälpen, medan cle frukta, att deras affärer skola
inskränkas genom den.
Antalet anbud om teknisk hjälp från utlandet visar
en brant uppåtgående linje; sålunda inkommo 21
stycken under budgetåret 1925/26. 1926/27 32. 1927/28 48,
och från okt. 1928 till 1 juli 1929 behandlades 40
anbud. Hittills ha avslutats 49 fördrag, varav 23 mecl
Tyskland, 12 med USA, 7 med Frankrike och 7 mecl
andra ländef. Amerika har på sistone anlitats mer än
Tyskland.
(Svensk Export.)
Prisuppgifter på järn.
Järnverks förening ens normalnoteringar den 30 nov. 1929.3!
l:o) Exporttackjärn (max. 0,015 % svavel, 0,025 fosfor) £ 6.5.0
per engelskt ton om 1.016 kg fob exporthamn netto pr 30 dagar.
2:o) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt .... sv. kr 250—300
3:o) Valstråd (prima lintrådskvalitet; ej musikvals-
tråd), över 0,65 kolhalt..........» > 285—330
4:o) Valsat martinjärn, mjnkt, grnndpris . . . . > > 195—220
5:o) Valsat lancashirejärn, grundpris......> > 290
per ton om 1 000 kg fob exporthamn netto per 30 dagar.
Nya svenska uppfinningar,
beskrivna i föreliggande nr av Ind. Nordens bilaga.
[Där ej patentuttag ären (p-u) särskilt nämnts, är uppfinnaren
patentuttag are.]
Anordn. v. maskindrivna (68531). H. T orelli. — Kontaktfält
f. väljare (68532). C. E. J. Nilsson. — Monteringsanordn. f.
ka-belfördelningsdosor (68533). E. A. Englund. — P-u
Telefon-ab. L. M. Ericsson, Sthlm.
Anordn. v. kokkärl (68536). T. Hamberg, p-u Ab. Svenska
maskinverken, Västerås.
Anordn. f. fastsatta, av sågblad v. sågbågar (68537). E. E.
Öhman, Edsbyn.
Skrivanordn. f. räknemaskiner av s. k. tiotangent-typ (68539).
C. Luttrop, p-u C. Luttrop o. A. Lindahl, Sthlm.
Anordn. v. skjutstänger f. skärapparater v. skördemaskiner
(68540). C. A. Lundquist o. A. O. G. Siwe, p-u Ab. Arvikaverken,
Arvika.
Apparat f. lastning av virke o. dyl. (68541). P. A. Nyman,
Nyhammar.
Hydraulisk utväxlingsanordn. (68546). A. Nydqvist,
Trollhättan.
Anordn. v. maskiner f. omslagning av papper kring
karameller o. dyl. (68547). S. Redin, p-u Ab. Siefvert é Fornander,
Kalmar.
Anordn. v. flasksköljningsmaskiner (68548). W. Simonsson,
Hälsingborg.
Som linstoppare utbildat fotblock (68549). E. E. von Tell,
Göteborg.
Anordn. f. bakning av knäckebröd (68554). S. G. Svensson,
Stockholm.
Förfarande v. alstring av kyla jämte härför avsedd apparat
(68557, 68567). Absorptionskylapparat (68558, 68560, 68561,
68562, 68565, 68566, 68568). Förfar, f. effektreglering v. alstring
av kyla i absorptionskylapparater (68559). Förfaringssätt v.
alstring av kyla i absorptionskylmaskiner (68563). Radiator f.
absorptionskylapparater (68564). Luftkyld
absorptionskylapparat f. fordon (68569). — B. G. von Platen, G. G. Munters, N.
Persson, A. Lenning, G. E. Johansson, 8. M. Bäckström, T. M.
Elfving; p-u Platen-Munters Refrigerating System ab., Sthlm.
Notiskrönika.
G. Gyllenberg- †. I Södertälje avled den 12 nov. fd
disponenten Gustaf Gyllenberg, 76 år gammal. Han var född i
Hus-by-Rekarne. llan genomgick Örebro tekniska skola och avlade
1878 examen vid Teknologiska institutet i Stockholm. Han var
1887—1888 chef för gjuteri i Belgien och sedan till 1897
konstruktör vid järnverk i Nordamerika. År 1898 blev Gyllenberg
disponent vid Ebbes bruk i Småland, och 1918 avdelningschef
vid Norrahammars bruk.
K. G. E. Dernby †. Docenten i biologisk kemi vid
Stockholms högskola Karl Gustaf Eugen Dernby avled den 30 nov.
Den bortgångne, som var född 1893, avlade fil.
kand.-exa-men 1915, blev fil. lic. 1916 och fil. dr år 1917. År 1920
utnämndes ban till docent vid Stockholms högskola i biokemi.
Han var 1919—20 sekr. i Sverige—Amerikastiftelsen och 1920—
21 sekr. i Frisinnade klubben. År 1915 studerade Dernby vid
Carlsbergslaboratoriet i Köbenhavn, 1917—18 vid
Rockefeller-institutet i New York, 1920 vid Pasteurinstitutet i Paris och
året därpå i Wien och Berlin. År 1922 beklädde han en
befattning som vetenskapligt biträde vid danska statens
seruminstitut i Köbenhavn. Dernby var jämväl lärare vid Tekniska
skolan i Stockholm. Han har i facktidskrifter avhandlat
fysiologiska, kemiska och bakteriologiska frågor, däribland
auto-lysen samt bakteriegifternas bildning, och även skrivit
populärvetenskapliga artiklar.
R. Rendahl †. På centrallasarettet i Mörby har
mariningenjör Ragnar Rendahl avlidit. Med honom bortgick en av
pionjärerna inom den trådlösa telegrafiens och telefoniens område.
Han var född i Karlstad 1878 och utexaminerades 1899 från
K. tekniska högskolan.
P. Bobeck †. Byggnadsinspektören hos byggnadsnämnden i
Stockholm ingenjör Per Bobeck avled den 5 dec., 55 år
gammal. Han var född i Gillstad, Västerg. Efter att 1892 ha
avlagt examen vid Tekniska skolan i Stockholm var han 1894—
1898 anställd på byggnadskontor i Göteborg och 1898—1904
vid riksbyggnaderna på Helgeandsholmen. Sistnämnda år blev
Bobeck ingenjör vid Stockholms stads byggnadskontor och var
sedan 1919 byggnadsinspektör hos byggnadsnämnden. Den
bortgångne har tillhört styrelsen för Stockholms stadstjänstemäns
förening och beklätt posten som vice ordförande i
Riksförbundet av kommunaltjänstemän i svenska städer.
Yrkesinspektörerna i riket hade under sista veckan i
november sammanträde inför socialstyrelsen för överläggningar
rörande åtskilliga viktiga ärenden. Bl. a. diskuterades i
närvaro av socialministern, statsrådet Lübeck, frågorna ang.
yrkesinspektörernas medverkan vid organiserande och
upprätthållande av s. k. säkerhetstjänst vid de enskilda företagen
samt angående tjänsteläkarnas medverkan inom
yrkesinspektionen. Den förstnämnda frågan har erhållit särskild
aktualitet genom den starka stegring, som olycksfallen i arbete under
senare år företett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
