Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jean-Michels död - Ehuru fattigdomen...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MORGONEN 29
tre karlar lyfte upp honom. Christophe, som
stannat vid ingången, vänd mot muren, gömde
ansiktet i händerna, han tordes inte se, men
då skaran passerade förbi, tittade han dock
mellan fingrarna och såg gubbens stora kropp,
som slappt gav vika, en arm hängde ned, och
huvudet, lutat mot bärarens knä, dinglade hit
och dit. Ansiktet var uppsvällt och blödande
och fläckat av jord, munnen gapade och ögonen
voro hemska. Christophe begynte skrika på
nytt och tog till flykten. Han sprang utan
uppehåll, som om han varit förföljd, tills han
nådde sitt hem, och rusade in i köket med
förfärliga tjut. Louisa skalade grönsaker. Han
slog i förtvivlan armarna om henne som för
att be om hjälp. Snyftningarna hindrade honom
nästan från att tala, men vid hans första ord
förstod hon allt, hon tappade vad hon hade i
händerna och störtade ut.
Christophe stannade kvar, och stödd mot
det stora skåpet fortsatte han att gråta.
Bröderna lekte. Han gjorde sig ej riktigt reda
för vad som hänt, han tänkte ej ens på farfar.
De förfärliga bilder han nyss skådat drogo
förbi hans ögon, och han fruktade att man
skulle tvinga honom att återse dem, att
återvända dit bort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
