Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Han beslöt att...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARKNADSTORGET
II
kontorsdörren och herr Diener visade sig. Han
hade ett brett, rött ansikte, ena kinden och
hakan voro överkorsade av blåaktiga ärr.
Mustascherna voro ljusa och håret slätkammat
med snedbena. Han hade en guldbågad
lornjett, förgyllda skjortknappar och flera
ringar på sina tjocka fingrar. Han kom
obesvärat fram till Christophe och höll sin hatt
och sitt paraply i handen. Christophe som
halvsov på sin stol hoppade till av förvåning.
Han grep Dieners båda händer och ropade med
en så bullersam hjärtlighet, att biträdena
skrattade i mjugg och Diener rodnade. Denna
majestätiska person hade goda skäl att ej vilja
återknyta de gamla vänskapsbanden, och han
lovade sig att genom sitt högdragna sätt hålla
Christophe på avstånd. Men knappt mötte
han Christophes blick förrän han ånyo kände
sig som en liten gosse. Han rasade och
skämdes och sluddrade hastigt fram:
— Kom in i mitt kontor... Vi kunna
bättre prata där.
Christophe igenkände hans sedvanliga
försiktighet. Men då kontorsdörren omsorgsfullt
stängts, bjöd Diener honom inte ens att sitta
ned. Själv stod han kapprak och sade
otympligt:
— Så roligt... Jag skulle just gå ut...
De trodde att jag var utgången... Men jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
