Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Han vandrade gatan...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARKNADSTORGET
II
— Jag bar inte någon rätt att vara för
finkänslig. Man måste försöka allting innan
man ger upp andan.
En inre röst viskade:
— Ocb jag skall inte ge upp andan.
Han inpräntade ånyo adressen i sitt minne
och gick till Kobn, fast besluten att vid
första näsvishet slå honom i ansiktet.
Förläggarfirman var belägen helt nära
Madeleinekyrkan. Christophe gick upp i en
salong i första våningen och frågade efter
Sylvain Kohn. En bokhållare i livré svarade
att han »inte kände till någon sådan person».
Christophe blev förvånad, men trodde att han
uttalade orden illa och upprepade sin fråga,
men bokhållaren hörde uppmärksamt på och
bedyrade att det inte fanns någon med det
namnet i huset. Helt försagd bad Christophe
om ursäkt och beredde sig att gå, då med ens
en dörr öppnades längst bort i gången och
han tydligt såg Kohn som följde ut en dam.
Under intrycket av den förolämpning som
Diener låtit honom undergå, trodde ban i
denna stund att alla ville såra honom eller
göra narr av honom. Hans första tanke var
att Kohn sett honom komma och strax givit
befallning om att man skulle säga att han ej
var hemma. En dylik oförskämdhet kvävde
honom nästan. Han ville förtörnad gå sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
