Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Han vandrade gatan...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARKNADSTORGET
II
förnöjt ansikte. Hon talade tillgjort
anspråksfullt med manligt stark stämma och bröt på
någon sorts provinsdialekt.
Kohn begynte åter utfråga Christophe.
Han begärde upplysningar om folk från
hemlandet, undrade vad det blivit av den eller
den. Han fann behag i att visa att han
mindes alla. Christophe glömde bort sin gamla
antipati. Han svarade med tacksam
hjärtlighet och gav en massa detaljer som voro Kohn
alldeles likgiltiga.
— Ursäkta, sade han ånyo.
Och lian skyndade mot en annan dam.
— Nej, men hör nu, sade Christophe. Är
det bara kvinnor som skriver i Frankrike?
Kohn skrattade och sade konstlat:
— »Frankrike» är här femininum. Om ni
vill lyckas så kom ihåg det, min vän.
Christophe hörde ej på förklaringen, utan
fortsatte med sina berättelser hemifrån. För
att få ett slut på dem frågade Kohn:
— Men liur tusan kommer det sig att ni
är här?
Så där ja! tänkte Christophe. Han vet
ingenting, därför är han så älskvärd. Då lian
får veta alltihop förändras han nog.
Just därför blev det för honom en
hederssak att berätta allt som mest kunde skada
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
