Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Han vandrade gatan...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARKNADSTORGET
II
skulle tacka. Han kände sig lättad från en
tung börda.
Vid bordet slukade ban maten, som om
han inte förtärt något på två dygn. Han knöt
servetten om halsen och stack kniven i
munnen. Kohn-Hamilton var oerhört plågad av
hans glupskhet och hans bondaktiga sätt. Han
sårades ej mindre av den likgiltighet som hans
gäst visade för hans skryt. Han trodde sig
blända Christophe genom att tala om sina
förnäma bekantskaper och sina
hjärteeröv-ringar. Det var förspilld möda. Christophe
hörde inte på utan bröt ohyfsat av all hans
svada; hans egen tungas band lossades och
ban blev alltmer öppenhjärtig. Han smälte i
tacksamhet och tråkade ut Kohn genom att
belt naivt förtro honom sina framtidsplaner.
Kohn retades isynnerhet av Christophes ovana
att fatta hans hand under bordet och krama
den. Höjdpunkten nåddes då ban enligt tysk
sed ville skåla och med en ström känslosamma
ord drack för frånvarande vänner och för
Väter Rhein. Kohn emotsåg med förfäran det
ögonblick då han skulle uppstämma en
dryckesvisa. Bordsgrannarna sågo ironiskt
på honom. Kohn föregav att ban hade en
brådskande affär och steg upp. Christophe
hakade sig fast vid honom, ban önskade veta,
3. — Jean-Christophe. V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
