Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Christophe gick hem...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARKNADSTORGET
II
Han sökte eftei’ ord och undrade om han
borde bliva ond. Värdens hustru tyckte det
var synd om honom.
— Nå nå, Philippe! sade lion till sin man.
Du får inte skoja så där. Kanske, fortsatte
hon och vände sig till Christophe, kunde vi
ändå finna någon som vore lämplig.
— Vem då? frågade mannen.
—- Lilla flickan Grasset. Du vet ju att de
har köpt ett piano.
— Jaså, de där snobbarna! Det är ju
sant.
De berättade för Christophe att frågan
gällde slaktarens dotter. Hennes föräldrar
ville göra henne till en fin fröken. De kanske
skulle gå in på att hon toge lektioner, om det
så endast vore för att folk skulle få något att
prata om. Hotellvärdens fru lovade att taga
saken om hand.
Följande dag sade hon till Christophe, att
slaktarfrun önskade träffa honom. Han gick
dit. Han fann henne vid kassan omgiven av
stora djurkroppar. Hon var en ståtlig,
rödblommig kvinna med ett sockersött leende.
Då hon fick veta hans ärende antog hon en
värdig min. Hon bringade strax prisfrågan ä
bane och skyndade att tillägga, att hon ej
ville betala mycket, ty pianospelning var
visserligen angenämt men ej nödvändigt. Hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
