Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Det fanns diktare...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
140
JEAN-CHRISTOPHE
»Det väsentliga är att ha en storslagen själ,
att ha örnens öga, -pannan bred och vid som
ett valv,
en mäktig och allvarlig uppsyn, som strålar
och rör,
ett hjärta som skälver och drömfyllda ögon.i
Sådana verser togos på allvar. Under
detta ordprål, dessa vajande plymer, under
dessa teaterfaktningar med tennsvärd och
pappkaskar återfann man alltjämt en Sardous
obotliga futtighet: en lustspelsförfattare som
gör historier till en kasperteater. Dessa
människor rörde upp himmel och jord, de tvingade
fram ur gravarna Kejsaren och hans legioner,
ligans trupper och renässansens kondottieri:
alla de vilda stormar som förött
mänskligheten, och så lyckades de blott förevisa en eller
annan marionett, orubblig mitt ibland
blodbaden, omgiven av legoknektar och
karems-fångar och förbränd av en romantisk kärlek
för en kvinna som han sett för femton, tjugu
år sedan. Eller ock togo de upp Henrik IV,
som, enligt dem, slappt lät mörda sig, emedan
hans älskarinna vänt honom ryggen.
Sålunda framfördes kungar och
kondot-tieri i kammarluft och sålunda föreställde sig
det beskedliga folket den stora lidelsen. Värda
avkomlingar av frejdade fårskallar från Le
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
