Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Bland de rätt fåtaliga...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARKNADSTORGET
177
fens, oeh han orkade inte ens åse dem. Han
måste förtjäna sitt bröd, rädda sitt liv oeh
sina tankar från döden. Hans enda intresse
för dessa salongspapegojor var att de
förskaffade medel därtill. I utbyte mot deras
penningar gav han dem samvetsgrant sina
lektioner, med rynkad panna och spänd
tankeansträngning, som ej stördes varken av
pliktens långtrådighet eller av elevernas
behagsjuka, även om de voro lika koketta som
Colette Stevens. Han skänkte ej större
uppmärksamhet åt dem än åt Colettes lilla kusin
— ett tyst, blygt, tolvårigt barn, som familjen
Stevens tagit sig an.
Men Colette var för skarpsynt för att inte
märka, att alla hennes koketterier voro
förspillda; hon var även så smidig att hon strax
anpassade sitt sätt till Christophes. Hon
behövde ej ens anstränga sig, det var en
naturinstinkt. Hon var kvinna — en formlös våg.
Alla de själar hon mötte blevo för henne
käril, vilkas former hon av nyfikenhet
förenade sig med. För att vara till måste hon
alltid uppgå i en annans väsen. Hela hennes
personlighet bestod i växlingar. Hon bytte
ofta om form.
Christophe lockade henne av många skäl,
det förnämsta var kanske att ban inte kände
sig dragen till henne. Han lockade henne
12. — Jean-Christophe. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
