Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Utan att på minsta sätt...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
JEAN-CHRISTOPHE
slogo sig ned, fördrevo tiden med likgiltiga
samtal, som efterlämnade kväljningar,
övermättnad och dock hunger. De omringade
Christophe (som Goethes pudel), de liknade
larver i färd med att sluka en själ, för att
sålunda bättre kunna haka sig fast vid livet.
En egenkär dumbom skulle kanske funnit
nöje i detta parasithov, men Christophe
brydde sig inte alls om att vara dyrkad. Hans
beundrares idiotiska hårklyverier äcklade
honom. I allt vad ban företog hittade de på
de mest oväntat litterära avsikter. Till slut
kastade ban dem alla på dörren. Han var
inte skapad för en dylik passiv roll. Allting
hos honom var inriktat på handling. Han
iakttog för att bättre förstå, och han ville
förstå för att sedan kunna handla. Fri från
skoltvång, kotterianda eller fördom, tog han
reda på allt, läste allt, studerade i sin konst
alla tankens former, alla andra länders och
tiders uttrycksmöjligheter. Han anammade
allt som tycktes honom dugligt och sant. I
motsats till de franska konstnärer som han
studerade, vilka, skickliga i att uppfinna nya
former, trötta ut sig i uppfinningar och
lämna dem på halva vägen, sökte ban ej
egentligen nya uttrycksmedel i musikens
språk; han ville framför allt utbilda det till
större kraft. Han brydde sig inte alls om det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
