Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det var Olivier som...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
JEAN-CHRISTOPHE
berömmer någon, så är det alltid klokast att
fråga:
— Vem talar man illa om?
Olivier rodnade av blygsel, allt under det
att han genomögnade spalterna och han sade
sig:
— Jag har minsann gjort ett snyggt
arbete.
Det blev honom svårt att giva lektionen.
Så snart han var den kvitt, sprang han hem.
Stor blev hans fasa, då han erfor att
Christophe gått ut med en tidningsman. Han
väntade, att han skulle komma hem till lunch.
Christophe syntes ej till. För var timme som
gick, tänkte Olivier alltmer orolig:
Vilken mängd dumheter de få honom att
säga nu!
Vid tretiden återkom Christophe helt
upprymd. Han hade blivit bjuden till lunch av
Arsène Gamache och hans huvud var ännu
ej riktigt klart efter all den champagne han
druckit. Han begrep inte alls Oliviers oro,
då denne ängsligt frågade vad han sagt och
gjort.
— Vad jag gjort? Jo, jag har ätit en
storartad lunch. Det var längesedan jag fått
något så gott.
Han började beskriva matsedeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
