Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nutida kvinnors stora...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄNINNORNA
225
voro hos dem mycket utplånade och deras
utsvävningar voro mestadels ett hjärnans rus.
De njöto av att planlöst flyta omkring i
civilisationens kvalmiga och vällustiga damm — detta
ljumma gyttjebad där mänsklig energi, kärv
livspotens och primitiva urkrafter, samman
med deras skörd av tro, vilja, lidelse och
plikter vattnas ut och rinna bort. I denna
geléartade tankevärld badade Jacquelines
vackra gestalt. Olivier kunde ingenting göra
för att hindra henne. Han var för resten även
han smittad av tidens sjukdom. Han trodde
ej att han hade rätt att hämma en annans
frihet. Av den som han älskade, ville han ej
erhålla något som inte skänktes i kärlek. Och
Jacqueline var honom ingalunda tacksam, ty
hennes frihet var henne en rättighet.
Det värsta var, att hon i denna blandade
värld bringade ett hjärta som avskydde allt
tvetydigt. Då hon trodde, gav hon sig helt,
hennes lilla glödande själ, som trots
själviskheten var ädelmodig, brände utan tvekan alla
sina skepp. Från sitt gemensamma liv med
Olivier hade hon bibehållit en andlig
omutlighet som hon var beredd att tillämpa, även då
det gällde omoraliska handlingar. Hennes nya
vänner voro så pass kloka, att de inte visade
sig för andra sådana de voro. Om de i teori
förkunnade en fullkomlig frigjordhet i allt som
15. — Jean-Christophe. viii.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
