Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mitt hjärtas älskade...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄNINNORNA
277
om godheten 1... Godheten närmade nu Olivier
till fru Arnaud mer än till någon annan — mer
än till hans egen Christophe. Christophe
ansträngde sig dock att visa ett exemplariskt
tålamod; av ren tillgivenhet dolde han vad
han tänkte. Men Olivier märkte med den
klarsynthet, som lidandet skärpte, den kamp som
försiggick inom hans vän, han fattade hur
betungande hans sorg var; det behövdes ej
mer för att avlägsna honom från Christophe
och giva honom lust att ropa:
— Gå din väg!
Sålunda skiljer ofta olyckan tvenne
älskande hjärtan. Liksom sädesvannaren
sovrar vetet, så lägger olyckan på den ena
sidan det som vill leva, på den andra det
som vill dö. — Fasansfulla livets lag, starkare
än kärlekens! Modern ser sin son dö, vännen
ser sin vän drunkna, och om de ej kunna
rädda dem, rädda de sig dock själva; de dö
inte med dem de älska, och likväl älska de dem
tusen gånger mer än sitt eget liv...
Trots sin stora vänskap var Christophe
stundtals tvungen att fly Olivier. Han var för
stark, han mådde för bra, han var nära att
kvävas i denna sorg utan luft och utan sol.
Han blygdes över sig själv, han våndades över,
att han inte kunde hjälpa sin vän, och då
han måste hämnas på någon, vände han sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
