Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om anrikning och brikettering af svartmalm och därmed sammanhängande frågor angående tillverkning af tackjärn i Sverige, af Filip Bergendal - Om snabbanalyser för stålverk, af Hugo Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
att åtgången nedgår från t. ex. 2 ton till 1.5 ton
malm per ton tackjärn.
Hvad öfriga kostnader för arbete, diverse om-
kostnader och materialier angå, sjunka de per ton
tackjärn i mån som tillverkningen kan ökas, och
härvid bidrager i hög grad anrikningen genom
större järnhalt och minskad slaggmängd.
Om snabbanalyser för stålverk,
af Hugo Carlsson.
I det följande kommer att beskrifvas några
analysmetoder så som de utföras vid en del Ame-
rikanska stålverk. Metoderna hafva alla förut varit
publicerade och det enda nya är en del detaljer,
som göra metoderna lättare att utföra, säkrare eller
snabbare.
Man har benägenhet att tro, att en snabb metod
är mindre tillförlitlig än en som tar längre tid, men
så är nödvändigtvis ej förhållandet, och de flesta
af dessa snabbanalyser gifva jämnare resultat än de
s. k. längre metoderna, d. v. s. antingen nu resul-
tatet är rätt eller orätt, så får man alltid samma
resultat, och om man sedan med tillhjälp af ett prof
med känd sammansättning bestämmer den faktor,
som bör användas för omräkning, så kan man sedan
också räkna på säkra resultat.
Sak samma hvad metod en stålverkskemist be-
gagnar, så bör han flitigt begagna sig af normaler
för de ämnen, han skall annalysera, ej endast nor-
malstål för kolorimetriskt kolprof utan också mormal-
stål för mangan, fosfor, svafvel m. m. Ej ens värl-
dens bästa kemister få alltid öfverenstämmande re-
sultat vid begagnandet af erkändt säkra metoder, och
en stålverkskemist gör bättre i att sätta sin lit till
ett normalstål, som med samma resultat blifvit ana-
lyseradt af flere erkändt goda kemister, än att lita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
