Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om snabbanalyser för stålverk, af Hugo Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
på någon viss metod, huru teoretiskt korrekt den
än må vara.
Att profven kunna utföras på kortast möjliga
tid är en god hjälp vid tillverkningen. Har man
en kemist, som kan göra ett Itolprof pä sex minuter
eller fullständig analys på 20 minuter, så är man
ej alldeles beroende af smidesprofvaren, och man
kan t. ex., om man så vill, analysera hvarje martin-
charge innan den tappas, något som också göres på
en del ställen.
I. Kolorimetriskt kolprof.
När järn eller stål under värme upplöses i sal-
petersyra färgas lösningen mer eller mindre gulbrun,
beroende på den mängd kol, som profvet innehåller,
och för att bestämma mängden af detta kol behöfver
man endast jämföra denna färg med den, som erhålles
från ett normalstål med noga känd kolhalt, behandladt
på samma sätt*). Metoden användes öfver hela världen
och gifver mycket goda resultat, om den brukas med ur-
skiljning och om nödiga försiktighetsmått iakttagas.
Lika säkert är också, att så som den utföres på en
del ställen, så kan den gifva mycket vilseledande
resultat.
Proftagning en. Man borrar helst profven; att
fila dem, borde aldrig förekomma. Nog kan man få
bra profver genom filning, men då bör man också
tvätta filen med ammoniak, göra den ren med en
kratsborste mellan hvarje gäng och undersöka den
med förstoringsglas, som en del författare förorda,
men inte kan man få yngre biträden att ständigt
göra detta i praktiken. Det vanliga vid dylik prof-
tagning är, att man får med litet filspån från före-
tående prof, afbrutna grader och möjligen rost från
len och aldrig är man säker på, att man ej får
*) För ernående af tillförlitliga resultat vid kolorimetriska
kolprof är det, som bekant, af stor vikt, att såväl normalstålet
som de profbitar, hvars kolhalt skola bestämmas, blifvit under-
kastade glödgning med efterföljande långsam afkylning, helst
i torr kolstybb eller aska. Lämpligaste glödningstemperatur
c:a 800° C. Angående glödningstemperaturens inverkan på,
resultaten se »J. K. A.» 1904, sid. 445.
Ked. anm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
