Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om Sveriges bergshandtering 1612-1654, af M. B. Swederus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
smala tenar, hvilka sedermera användes som
ämnesjärn vid spiksmide, blef snart föremål för
vederbörandes synnerliga uppmärksamhet, och i början af
1625 erhöll en spiksmed i Värmland vid namn
Gllius kunglig befallning att till Säters bruk
befordra några arbetare, hvilka kunde göra maskiner
att draga stångjärn igenom och som äfven kände
till konsten att sköta sådana verk. Inom tolf dagar
efter erhållandet af denna befallning skulle de vara
på ort och ställe, och om det syntes dem besvärligt
att resa dit, så borde den nämnde Grilius underrätta
dem, >att de skulle nöyaktligen blifva contenterade
och betaide». Samtidigt härmed erhöll Mäster Nils
Konstmästare i uppdrag af konungen att begifva
sig till Sätra gård - såsom bruket den tiden
benämndes - för att göra »konsten» i ordning till
snidesverket. Att arbetet därmed också var mycket
brådskande, kan man sluta af konungens i brefvet
uttalade önskan, att konsten så fort som möjligt
skilte axlar så fastade uti tvenne buntar, ät deras kanter gå
tillsammans och litet innom hvarandra, samt ät deras rörelse, genom
starka vattuhjul, blifver cirkulair, på det sättet, ät då öfre
skif-bunten går med, går den andra mot solen och begge med lika
hastighet.
En tunn och väl upglödgad järnstång, som instickes med
ändan, där skifkanterne vidröra hvarannan, drages då, under
skifvornes omlopp, däremellan och utkommer på andra sidan
fördelad uti så många smala tenar, som skifvornes antal varit, och
det alltid uti udda tal, som järnet allenast upfyller skifvornes
samfälta bredd. Skärverk kan antingen vara ensamt inrättadt
eller tillika med valsverk och för samma vattuhjul, då et tjockt
stångjärn, väl glödgadt, först kan passera valsarne, för ät blifva
tunnare och bredare samt sedan med samma hetta gå igenom
skärverket, ät fördelas til skärjärn. - Vid ett skärverk, förenadt
med valsverk, kunna 60 skeppund stångjärn, til det minsta, skäras
om veckan til smala tenar af 7 a 8 fots längd samt af s/s til 1/a
tums tjocklek, hvilket skärjärn kallas och användes antingen til
ämnesjärn för spik, eller ät genom valsning däraf vidare til verka
det så kallade Spanska, eller Portugisiska fina Bandjärnet.»
Rinman, Bergverks-Lexicon IV, s. 934-935.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
