Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Om alstring af tjär- och sotfri generatorgas, af Hjalmar Braune och E. Hubendick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
483
en kolig återstod. På grund häraf får den vid en
högre temperatur erhållna tjäran sitt särskilda
utseende. Den är svart och tunnflytande.
För att framhålla kolningstemperaturens
inverkan på de erhållna kolningsprodukternas mängder
må några resultat från en undersökning af Violette
anföras (tab. III).
Tabell III.
Temperatur till hvilken veden upphettats, ° C.
i 100 viktsdelar vattenfri ved erhållit
Koliga återstodens sammansättning
flyktiga ämnen,
kolig
återstod,
C
H
0 + N
Aska
%
160
2.0
98.0
47.6
6.1
46.2
0.09
200
22.9
77.1
51.8
4.0
43.9
0.25
250
51.3
48.7
65.6
3.8
28.9
0.65
300
66.4
33.6
73.3
4.2
21.9
0.57
350
70.3
29.7
76.7
41
18.5
0.65
432
81.1
18.9
82.0
2.3
14.1
1.59
1023
81.3
18.7
83.3
1.7
13.8
1.20
1300
82.5
17.5
90.8
1.6
6.5
1.10
1500
82.6
17.4
94.6
0.8
3.8
0.80
De i tab. III angifna resultaten härstamma från
torrdestillation af falltorr ved. Skulle däremot veden
ej vara torr utan hålla hygroskopiskt vatten, blifva
dessa siffror synnerligast de vid högre temperaturer
erhållna, mycket förändrade. Den koliga återstoden
sjunker än mer. Destillatens mängd Ökas samt komma
mer och mer att bestå af okondenserbara gaser.
Under dessa förhållanden afgår ej vedens vatten som
sådant utan dissocieras i väte och syre, hvilket senare
spaltar och uppoxiderar de möjligen befintliga
tjär-bildande ämnena. Härvid är att märka, att det vatten,
som förefinnes i veden i större mängd än den, som
behöfves för tjärämnenas sönderdelning och oxida-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
