Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I det som edra facklor skaka
Omkring mitt eget tidehvarf,
Der åfven edrä yngre» söner
Fått med den lager, som dem kröner,
Odödlighetens rått i arf.
Ån J ur seklers mörker dragen
Förgätna brott och dygder iram,
Och stållen fordna namn i dagen
Med deras åra eller skam.
Ån J, åtföljde af behagen,
Oss visen uti deras glans,
Hvad vår beundran värdigt fans
I den bortgömda menskligheten;
Ån J ur hvardagslifvet leten
Den dårskap, hvilken, ofta glömd^
Och ofta smickrad i palatsen,
Och någon gång i hyddan gömd,
Skall rodna, når hon ser sig dömd
Till löjets nåpst på skådeplatsen.
Når, Melpomen! din lyras ljud
Harmoniska vårt öra råcka,
Går dygden, bildad efter Gud,
Och brottet, klådt i fasans skrud,
Att glådja oss och oss förskräcka.
Hvad bilder dina sånger våcka
Af känslan för en fosterbygd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
