Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad sällhet våntar dig uti Malvinas famn.
Besinna det, och rys vid dödens blotta namn,
Då hennes namn är nog’, att fåsta dig vid jorden.
Låt den, som är ett mål för lifvets plågor vorden,
Af deras börda trött, förbanna sina dar,
Och hasta till det lugn, han har i grafven qvar.
Men du en lycka njut, som fins ej bland de döde.
Var mot dig sjelf ej mer oblidklig, än ditt öde.
Jag frågar dig, niin vån, om lyckans hårda nyck
Med hvarje uppfyldt hopp dig skapat ett förtryck;
Om allt ditt hjcrtas lugn hon tusen gånger gåekat;
Om du. förtviflad sett ditt hjelte-rykte flåckadt,
Oaktadt samvetsgrannt du årans plikter fyllt;
Ån mer, om vånskapen, jag medger, oförskyldt,
Din själ i irrgången af dessa qval fördjupat,
Hvars oskuldsfulla rof, jag utan råddning stupat,
Såg, skulle du ej -
DERMID.
Hållt, jag redan allt förstått.’
OSCAR.
Om du förstått; livarför har ren ditt svärd ej gått
I detta bröst, och allt dess lidande försonat?
DERMID.
Olycklige! hvarför har vågens svall mig skonat?
OSCAR.
För att du skulle se i en bedröflig vån
En dödlig tusenfallt olyckligare än;
Ty att beskrifva dig, står ej i min förmåga,
Att kånna, ej i din, hvad olycka, livad plåga,
Som frålit blomman bort af mina båsta är.
Jag detta minne bår, så långe som det slår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
