Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
därför ej vara för djärvt att antaga, att de förmögnare bönderna
och andra, som uppräknades i konung Gustafs nyss anförda
brev, nu råkade i samma situation som tidigare endast adels-
männen. Dackes tvist med Måns Hane och andra rika bön-
"der i Småland utgjorde måhända ett led i denna uppkomna
motsättning inom allmogen.
Emellertid ordnade Dacke sina skaror till anfall. Han synes
ha varit angelägen om att bemäktiga sig de fasta slotten samt
att försäkra sig om Ööstgötarnas anslutning, varför han ville
förekomma konungen. Själv drog han i böjan av januari med
en bondehär till Kalmar, där Germund Svensson satt som
befälhavare!). Efter misslyckade försök att erövra slottet begav
sig bondehövdingen över till Öland, där man villigt synes ha
funnit sig i hans påbud och förordningar. Från denna tid
kan man betrakta ön såsom tillhörande upprorsområdet. Tidi-
gare torde den i huvudsak ha varit oberörd av resningen.
I slutet av januari tog Dackes stora offensiv sin början.
Man gick. därvid fram i skilda styrkor. Dacke ville tydligen,
innan han bröt in i Östergötland, försäkra sig om Kalmar?),
varför han ännu en gång närmade sig detsamma. Efter nya
motgångar därstädes fann han emellertid för gott att draga sig
tillbaka och ryckte med resterna av sin styrka uppåt Öster-
. götland. Här hade under tiden en annan bondehär belägrat
Stegeborg men plötsligt retirerat, just som kapitulation syntes
oundviklig för besättningen.
Dackes plan att först försäkra sig om de fasta platserna
Kalmar och Stegeborg, innan han med samlad makt vände
sig mot den kungliga hären — sålunda har han otvivelaktigt
planlagt sin offensiv — torde ha varit hans största missgrepp
under upproret och blev också hans olycka. Medan han band
sina krafter vid de båda slotten och lät mer än en månad för-
spillas på resultatlösa belägringar, hann konung Gustaf sam-
’). Där i det närmast följände ej annorlunda angives, äro uppgifterna
hämtade från Rasmus Ludvigssons krön.
?) Sannolikt emedan han därifrån bäst skulle kunna underhålla förbin-
delsen med utlandet.
A i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
