Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRNBRUK ETTOR CE ROTOPTP
IT Der
AV ELIS HILDEBRAND
FTER AVSLUTANDET AV DEN EPOK I SVERIGES
historia, som plägar kallas storhetstiden, började den decimerade
och utarmade befolkningen att efter bästa förmåga söka upphjälpa sin
genom de långvariga krigen och av andra orsaker skäligen derange-
rade ekonomi. Ett led i denna strävan var att i större utsträckning
än tillförne tillgodogöra sig de råvaror, som funnos inom landet, och
däribland även befintliga järnmalmer.
Även inom Småland kan denna industriella uppryckning — som
visst icke saknade förebud under 1600-talet — konstateras, och vid
landskapets alla forsar och fall började vattenhjulen snurra, drivan-
de verk av skilda kategorier. Det var främst de stora köpmanshusen i
Kalmar och Västervik, som med sitt kapital stimulerade denna bruks-
drift — särskilt är att nämna familjen Hoppenstedt i Kalmar, som
under 1700-talet kom att spela en betydande roll i Smålands bruks-
historia. Bl. a. medverkade denna familj till anläggande av Lovers
- alunbruk på 1720-talet samt blev en av intressenterna i Orrefors bruk
och i flera bruk i Tjust. Till dessa 1700-talets nyanläggningar hör
också Flerohopps bruk i Madesjö socken, med bruksstämpeln FRH.
I drygt 150 år kom detta järnverk att fortleva, spelande en vä-
sentlig roll för sin bygd. Brukets tillkomst och öden torde vara gan-
ska typiska för liknande smärre smålandsbruk, och en på arkivaliskt
material, släkttraditioner m. m. byggd översikt över dess historia
torde kunna tjäna som ett litet bidrag till Kalmar läns brukshistoria,
vilken är så uppfylld av intressanta namn både på bruk och bruks-
ägare.l)
1) Huvudkällan är Bergskollegii handlingar i Riksarkivet, den Hilde-
brandska brevsamlingen i Vitterhets, Historie och Antikvitetsakademien samt
Brukets ännu å Flerohopp förvarade räkenskaper för vissa år.
För åtskilliga uppgifter har jag även att tacka Fil. lic. Bengt Hildebrand,
Stockholm, samt Kalmar Museums arkiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
