Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1L1ES)
narna i den ena av ingångarna och valde då om möjligt den som låg
på läsidan. Den brända kalkstenen togs ut och lades i en vid ugnen be-
fintlig lada. Där släckte man den med vatten, risslade den, och lade
upp den släckta kalken i en hög på en för ändamålet lämplig plats i
ladan. Lämningar efter byggnader på ett par platåer invid kalkugnen
i Nyby tyder för övrigt närmast på att det skulle ha funnits två kalk-
lador där. De som talat om kalkbränningen vid kvarnstadugnen har
däremot endast nämnt om en kalklada vid denna plats.
Den släckta kalken risslades genom ståltrådsrissel med hål unge-
fär lika stora som hålen i spannmålsrissel. Det tillgick på samma sätt
som när man harpar grus. Risslen ställdes på sned mot en fot, och
man kastade kalken med skyfflar mot dem. Genom risslingen sär-
skildes den väl brända och väl släckta kalken från stycken av väx-
lande storlek, som av en eller annan anledning inte hade brunnit
igenom eller inte släckts ordentligt. Dessa stycken öste man undan till
en hög på någon plats i ladan och lät dem om möjligt genomgå en
ytterligare släckning.
Det är mycket betecknande för saken ifråga att det var just en
skutskeppare, som påbörjade kalkbränningen i Källa. Den mesta kal-
ken som brändes tog man på skutorna till de ställen — framför allt
då Stockholm som Källa hade sin fraktfart på. I tämligen ringa
utsträckning såldes kalk till folk i socknen, som hade något bygge
för händer. Den nu så vanliga användningen av kalk som jordförbätt-
ringsmedel var i dessa gamla dagar ännu inte känd i bygden. Gam-
malt är här ändå bruket att av det starkt örblandade jordlager, som
schaktats undan vid stenbrytning, köra något lass ut på myll- eller
mossjordsåkrar. Det har alltid åstadkommit god växt. I Stockholm
räknades och såldes kalken i läster!). Den användes givetvis till mur-
bruk. Källaskutorna lastade i genomsnitt 30 läster kalk.
Ugnen i Kvarnstad ägdes av ett bolag på tre personer, kronoläns-
mannen Karlman, Gaxa, Högby socken, smedmästaren Bäckström,
Bläsinge, Högby, och lantbrukaren Petter Persson, Kvarnstad. Bäck-
ström köpte med tiden in Karlmans del, och av Bäckström erhöll se-
dermera Perssons son, den ovan nämnde lantbr. Karl Pettersson,
Kvarnstad, som genom arv då var ägare av faderns andel, även de
1) En läst = 60 kubikfot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
