Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
bestod af 2 ryttarfanor och tre knektefänikor jämte 60 franska
ryttare under Volais, skall den svenska hären hafva vuxit till 11
ryttarfanor och 36 knektefänikor, hvartill kom en stor hop uppbådade
bönder, allt tillsammans omkring 12,000 man. Den 8 juni nådde
hären Ryssby, och den 12 kom den till Kalmar framryckande i full
slagordning mot danskarnes läger. Dessa gjorde då ett utfall med
sitt rytteri, hvilket dock med stor manspillan tillbakaslogs.
Svenskarne slogo sedan i lugn och ro läger å den s. k. Perstorps äng,
ej långt ifrån de danska lägren”). Härvid utsträcktes den högra
flygeln så pass långt åt söder, att den landväga förbindelsen med
Kristianopel i hög grad försvårades för danskarne.
Om sin första sammanstötning med danskarne skref Karl IX
redan följande dag till sin drottning: ”Vi kunna eder K:het icke
oförmelt latha, att vi Giud skee loof äre i går, som var den 12 juni,
väl kompne hit för Calmar med vårt krigsfolk och har lägrat oss
ginnt emot jutens läger och ändock juten böd sådant till att
förhindra och föll strax ul emot oss med sine ryttare, men så tacke
vij Gudb, att han blef så förföljd tillbaka igenn, så att han måste
låtha en del af dem i sticket”. — Danskarne skola i denna strid
hafva förlorat 400 man, däribland flera framstående adelsmän””). —
”Vi äre”, tillägger konungen, ”i den vissa förhoppning, att Gud ähn
skall förläna oss vidare lycka emot dem”.
I det danska lägret var däremot stämningen mindre tillitsfull.
Hären, som genom de föregående striderna och än mera genom
sjukdom, den s. k. Kalmarsoten, sammansmält betydligt, utgjorde knappt
hälften mot den svenska. Lifsmedel hade man endast för åtta
dagar, och på krut, kulor och luntor var stor brist; ingen undsättning
var heller att vänta under den närmaste tiden. Hade Karl IX,
såsom hans första tanke var, genast anfallit det danska lägret, synas
utsikterna till framgång hafva varit stora nog, helst konuns
IKristian ännu icke kommit tillbaka. Men dagen före det beramade
+) Tygmistaren på slottet säger, att svenskarne lägrade sig så
nära danskarne, att ”den ene den andre med ett muskötskott afråka
kunde”.
=) Bland de stupade nämnes särskildt Lukas Krabbe, hvars lik
den 19 juni öfverlämnades till danskarne. Tolf svenska adelsmin förde
det halfvägs till det danska lägret, där det mottogs af tolf danska
adelsmän. Hirvid drucko svenskar och danskar litligt om med
hvarandra och ”hölls god discursé, — Bland såratte danskar nämnas Peder
Basse och Joakim Biilow.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
