- Project Runeberg -  Meddelanden från Kalmar läns Fornminnesförening / XXXIV (1946) /
18

(1898-1962) Author: Fabian Baehrendtz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

köping och något längre fram utförde linköpingslektorn J. H. Wall-
man omfattande antikvariska undersökningar i Tjust, liksom i andra
delar av Småland och på Öland. Här må också nämnas dykerikom-
missarien i Västervik Havton, vilkens anteckningar förvaras i Väs-
terviks Läroverk.

Med 1800-talets förra del inträder en synbarligen av Wallenstråhle
inspirerad, lysande tid för denna landsändas bygdeforskning, och
sådana. män som Abraham Ahlqvist och Nils Isak Löfgren tillhöra
klassikerna inom hela den svenska bygdelitteraturen. Abr. Ahlqvist
stora arbete om Öland utkom 1822—27 och är en synnerligen god
landskapsbeskrivning, som är fri från spekulationer och håller sig
till fakta. Löfgrens ”Kalmar och dess stift i Småland”, utkommen
1828 är en rent historisk exposé men var avsedd att efterföljas av
en sockentopografisk del — det rika materialet till denna fortsätt-
ning bevaras nu under namnet ”Löfgrenska samlingarna” i Vitter- :
hets-, Historie- och Antikvitetsakademiens arkiv som en oskattbar
källa till det gamla kalmarstiftets bygdekunskap. Löfgrens och Ahl-
qvists ”Clerus” är också en av klassikerna i vår bygdelitteratur.
Vid denna tid verkade i Kalmar även den av det begynnande veten-
skapliga arkeologiintresset gripne provinsialläkaren Otto Christian
Ekman såsom stor samlare — han stod bl. a. i livlig korrespondens
med C. J. Thomsen i Köpenhamn liksom med den från kalmartrak-
den bördige riksantikvarien Bror Emil Hildebrand, vilken f. ö. mycket
tidigt gjorde folkminnesuppteckningar i sin hembygd.

Det historiska och arkeologiska intresset dominerar också hos
kalmarlektorn Volmar Sylvander, som på 40-talet började de forsk-
ningar som senare skulle resultera i hans monumentalverk Kalmar
slotts och stads historia. Ett förbisett arbete av Sylvander må här
nämnas, nämligen hans i egenskap av Hushållningssällskapets sekre-
terare författade och 1855 tryckta redogörelse för jordbruk och ar-
betsliv i länet, en framställning som i mycket hög grad sysslar även
med ren folkkultur och med de psykologiska betingelserna hos lä-
nets allmoge. I detta sammanhang må betydelsen i föreliggande
ämne av det 1810 bildade Hushållningssällskapets verksamhet fram-
hållas — redan vid sitt bildande utsände sällskapet ett slags fråge-
listor .till socknarna och som ett resultat härav framkom bl. a. 1828
Anders Ekboecks utmärkta beskrivning över Locknevi socken i Tjust.

18 $

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:16:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kalmarforn/34/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free