Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
med hänsyn till KammarR :s utslag d. 8 mars 1933 (årsboken not.
81 och 82), vilka utslag syntes avse mål av liknande karaktär som
det förevarande, funne Styr. ej anledning att tillstyrka
Spring-feldts besvär i nu berörda avseende annat än beträffande den av
K. B. omförmälda reseersättningen för besiktning å sträckan
Falkenberg—Lis—Morup. Vad vidare anginge av K. B. gjorda
avdrag å de reseräkningar, som upptoge särskild ersättning vid s. k.
samåkning med vissa vägstyrelseledamöter m. fi., gällde, så vitt
Väg- o. Vattenb.Styr kunde bedöma, att avgöra, huruvida
ifrågavarande personer åtföljt Springfeldt i egenskap av
förrättningsmän i statens ärenden, i vilket fall 8 § allmänna resereglementet
torde vara tillämpligt på sätt Springfeldt förutsatt. Den
omständigheten, att reseersättning icke utginge av statsmedel, torde i och
för sig ej utgöra hinder för att en person skulle kunna anses vara
förrättningsman i statens ärenden. Däremot torde erfordras
bemyndigande av statlig ämbetsmyndighet för vederbörande att
verkställa den förrättning, varom vore fråga. I 54 § 1891 års
väglag, sådant detta lagrum lydde enligt lag d. 21 maj 1931,
stadgades bl. a., att ledamot av vägstyrelse ägde för deltagande i
sammanträde eller förrättning i väghållningsdistriktets angelägenhet
åtnjuta rese- och traktamentsersättning med högst vad som på
grund av allmänna resereglementet utginge till vägingenjör.
Grunderna för sådan ersättning ävensom för reseersättning till
vågmästare bestämdes av vederbörande vä^hållningsdistrikt och
kostnaderna härför utginge ur vägkassan. Motsvarande bestämmelse
återfunnes nu i lagen om vägdistrikt. Å väghållningsdistrikts
kostnader av nu angiven art utgick vid ifrågavarande tid
statsbidrag med 75 proc. och för närvarande med 85 proc. De
vägstyrelseledamöter och vågmästare, som vid vissa av förevarande resor
medföljt i Springfeldts automobil, hade givetvis gjort detta i
egenskap av representanter för vederbörande distrikt och torde icke
kunna anses som förrättningsmän i statens ärenden. Vad ovan
sagts gällde i tillämpliga delar jämväl i fråga om de
representanter för stad, som deltagit i vissa av Springfeldts resor.
Beträffande de personer, som medföljt i egenskap av
undersökningsför-rättare eller kontrollanter för de inspekterade arbetena, vore
följande att nämna. Ifrågavarande personer vore s. k.
behörighets-förklarade förrättningsmän. Dessa förordnades av K. B. att i fall,
då vägingenjör eller övriga tjänstemän inom den statliga
vägorganisationen i vederbörande län vore därtill förhindrade, upprätta
arbetsplaner, verkställa renstakning eller tjänstgöra som
kontrollanter för vägföretag, vartill statsbidrag utginge. För uppdraget
åtnjöte de ersättning från vederbörande väghållningsdistrikt
(numera vägdistrikt) enligt K. M:ts taxa d. 16 maj 1930 å ersättning
för förrättningar, som verkställdes av tjänstemännen vid den
statliga vägorganisationen i länen m. m. Beträffande ersättning för
resor tillämpades här stadgandena i allmänna resereglementet. Att
statliga myndigheter sålunda förordnade förrättningsmän för
vägdistriktens arbetsföretag vore dikterat av statens intresse av att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
