Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCENISKA KONSTNAREK
121
hade sedan under sin långa lefnad glädjen att se honom hyllad
som en af samtidens störste sceniska konstnärer. 1 elevskolan
tycktes han dock ej ha särskildt utmärkt sig, och han ansåg
sig icke heller där kunna erhålla den utbildning, hvarefter han
i hög grad längtade. Efter sex års undervisning, hvarunder
han äfven uppträdde då och då i några obetydliga roller, läm»
nåde han elevskolan och öfvergick till Mindre Teatern, där
Olof Ulrik Torsslow då redan verkat ett par år som scenisk
styresman och hvilken teater denne utmärkte konstnär öfver»
tog för egen räkning hösten 1846. På Mindre Teatern upp»
trädde den då nittonårige Swartz första gången 1845 som Carl
von Blixten i Melesvilles »Farbrodern rival». Torsslow såg
genast hvad som kunde göras af den unge mannen, hvilken
med sin oöfvervinnerliga håg för scenen förenade allvarlig
kärlek till arbete och en stark själfkritik. Under den store
skådespelarens ledning gjorde Edvard Swartz raska framsteg
och väckte stora förhoppningar. Han fick utföra ett stort antal
roller, och man fäste sig isynnerhet vid hans uppträdande
som den sinnessjuke Anton i »Brottslingarne eller Rosen på
Tistelön» (en bearbetning efter fru Emelie Carl£ns roman), som
Edgar i »Kung Lear», som d’Artagnan i »De tre musketörerna»,
som Hertigen af Maine i Charlotte Birch»Pfeiffers »Markisinnan
de Villette» m. fl., och man hade med förvåning och glädje
följt hans framsteg från år till år. Bland nyss nämnda roller
var det isynnerhet Edgar i »Kung Lear» som föranledde den
unge, men redan då djupt reflekterande och allvarligt framåt»
sträfvande skådespelaren, att ägna sig åt det högre skådespelet,
hvilket ju sedermera blef hans lifs stora uppgift.
Efter sina åtta läroår hos Torsslow, hvarunder han uppträdde
i ej mindre än omkring 200 roller, blef han af dåvarande förste
direktören för Kungl. Teatern, friherre Knut Bonde, tillbjuden
att återvända dit och Swartz antog det gjorda erbjudandet.
Ar 1853 återkom han alltså till den kungliga scenen, där han
debuterade den 7 november s. å. som Hamlet. Valet af denna
roll ansåg man vara ganska djärft såväl af direktionen som af
den tjugusjuårige skådespelaren, men försöket lyckades öfver
all förväntan, debuten blef en stor och afgjord framgång, och
sedermera var Edvard Swartz’ ställning vid vår främsta scen
gifven, fastän han visserligen under ifrigt fortsatta studier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
