Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCENISKA KONSTNAREK
173
egen teaterföreståndare i 28 år, hvarvid han under ett par
somrar, åren 1835—1837, i förening med Olof Ulrik Torsslow
arrenderade Djurgårdsteatern.
Från 1837 till 1849 spelade Deland med sitt sällskap endast
i landsortsstäderna, bland andra Uppsala, som tack vare honom
fick sin första skådeplats. Han hade under dessa år det er»
kändt bästa landsortssällskapet under sin spira, och han ver»
kade i disciplinärt hänseende särdeles välgörande i detta fall.
Och det var en sträng spira han förde i sina kraftiga dagar;
han bekymrade sig fullt ut lika mycket om sina sujetters en»
skilda som konstnärliga lif, och han tålde inga oregelbunden»
heter i någotdera fallet. Det Delandska teatersällskapet åtnjöt
därför alltid en ovanlig aktning i landsorten. Från 1849 för»
hyrde han åter under sommarmånaderna Djurgårdsteatern,
hvilken han nu ensam förestod till och med sommaren 1861.
Sistnämnda år upphörde han med sin tcatcrföreståndareverk»
samhet och tog anställning tillika med sin hustru vid den
kungl, scenen, men hans hälsa var nu bruten och han afled
redan följande året, den 13 nov. 1862. Under detta sista
år fick han endast tillfälle att visa sig i två af sina förnämsta
roller: Magnus Drakenhjelm i Topelius’ »Efter femtio år»
(första gången den 2 dec. 1861), och Chevalier de la Rochefer•
rier i »Ett parti piquet».
Den första af dessa båda roller — den lättsinnige ädlingen
från Gustaf den tredjes hof — tillika med hans gamle Gaspard
i »Debutanten och hennes far», och den högaristokratiskc
markisen från landen regime i »Fröken de la Seiglière» äro
de skapelser, vid hvilka Pierre Deland mest fästat sitt namn,
och de, som bäst karakterisera hans konstnärskap. »I dessa
tre skapelser hade ha*n ett rikt och väl begagnadt tillfälle att
lägga i dagen alla de egenskaper, som gjorde honom till den
förnämste komiske karaktärsskådespelaren i vårt land, och
under många år voro dessa stycken, och det med full rätt,
stående grundpelare på hans repertoar. Det var äkta gallisk
spiritualitet, som gnistrade ur Pierre Delands bruna ögon och
som utstrålade från hela hans lifliga figur, när han återgaf
dessa sina tre triumfroller. Publiken kände dem i grund och
botten sedan många år, den kunde de mest målande replikerna
utantill, den kände hvarje situation, och ändå voro de alltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
