Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCENISKA KONSTNAREK
177
mängd betydande partier, bland hvilka må nämnas; Max i
•»Alphyddan» /4sf/ion i »Lucie», Georges i »Puritanerna», Belcor
i »Kärleksdrycken», Orovist i »Norma», Silva i »Ernani»
Alfonso i »Lucrezia Borgia», Colonna i »Ricnzi», Malvolio i »Ales»
sandro Stradella», SaintsBris och Marcel i »Hugenotterna»,
Plumkett i »Martha» samt Wilhelm Tell.
Under de år Behrens var fast anställd vid Kungl. Teatern
gjorde han ofta konstresor, än till sitt fädernesland, där han
uppträdde på konserter i Hamburg 1863, i Wiesbaden 1865, än
till svenska landsorten, än till Norge, Danmark och Finland.
»Utrustad med en kraftig kroppskonstitution och full af hälsa
och lefnadslust, sparade han sig aldrig, han sjöng på dessa
sina färder om kvällarna, reste om nätterna, lefde lustigt undan
dagen om, och trötthet var för honom en obekant sak. Han
drog den högsta möjliga revcny af det stora kapital han ägde
i sin strupe, och när han kom tillbaka efter en på detta kraft»
ödande sätt tillbragt mellansäsong, var han lika slagfärdig och
lika sångfrisk i den ordinarie tjänsten som om han skulle legat
och hvilat under hela mellanterminen. Inte gjorde han sig
mycket hufvudbry med att analysera de uppgifter han fick att
lösa, han sjöng och spelade friskt undan efter gammal vana,
lyckades ibland bättre, ibland mindre bra, men misslyckades
aldrig, därtill var hans stämma för dominerande och hans
personlighet för imponerande och godmodig på samma gång,
hur mycket man än kunde anmärka på detaljerna, dem han
sällan brydde sig om att vårda.» (Frans Hedberg, »Svenska
operasångare».)
Efter sin afgång från Kungl. Teatern öfvergick han år 1870
till hofoperan i Berlin, som han tillhörde till 1873, då han
for till London, där han sjöng för den världsbekante impres»
sarion Mapleson, som blef så intagen af Behrens’ röst, att han
engagerade honom för flera år för italienska operan i den
engelska hufvudstaden. Därefter kom han år 1880 till den
högt ansedda operascenen i Rotterdam, hvarest han under
flera år jämväl skötte direktörsbefattningen, tills han slutligen
hamnade vid Metropolitan Opera i New York, där han seder»
mera uppträdde vid sidan af världens allra förnämsta lyriska
konstnärer.
Under alla dessa år idkade Behrens därjämte en omfattande
Kungl. Teatrarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
