Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pensylvanien, Philadelphia. 215
vara en älskare af hafsluft; emedan jag aldrig funnit den
långt upp i landet, från hafvet. Honbusken har gemen-
ligen en myckenhet bär, hvilka se ut utanpå, som sute
hvitt mjöl på dem. Desse samlas om sena hösten, då de
äro mogne, och kastas i en kettel eller gryta med kokhett
vatten, då det feta smälter af bären, och flyter ofvanpå
vatnet, hvadan det skummas, och lägges i et särskilt käril.
Sedan fortfares at afskumma detta på vatnet flytande
fettet, til dess intet mer är qvar. När detta fett stelnar,
liknar det talg eller vax, och har gemenligen en smutsig
grön färg. Det upsmältes sedan alt tilhopa och skires,
då det får en vacker och tämligen genomskinlig grön
färg. Denna talg eller vax är dyrare än ordinair talg;
men dock ej så dyr som vax. Uti Phi|ladelphia betaltes
denna tiden en skilling i Pensylvanie mynt för sklp. af
denna, men för et sklp. talg endast en half skilling. Der-
emot kostade vax mot par skillingar sklp. Af denna talg
göres ljus på många ställen här i Landet. Gemenligen
blandas vid ljusstöpningen ordinair talg och denna tilhopa.
Ljus, sålunda gjorde, böjas ej, ej eller smälta de så snart
om heta sommaren, som af ordinair talg: brinna nästan
bättre och räcka längre än talg-ljus, samt osa ej som de,
utan gifva tvärt om en behagelig lukt från sig, då de
råka blåsas ut eller slåckna. En gammal Svensk af 91 års
ålder berättade här mig, at de Svenske fordom ganska
mycket brukat ljus, gjorde häraf; men nu betjena de sig
ej så mycket deraf, när de kunna hafva tilgång på talg;
emedan det fordras så mycket besvär vid bärens sam-
lande; dock ser man sådana ljus nog hos fattigt Folk,
som bo der desse i ymnoghet växa, och icke hafva råd
til talgljus af egen boskap. Tvål göres ock nog häraf,
som har en behagelig lukt, och är den bästa at bruka vid
rakning. Af Medicis och Fältschärer brukas detta vax
mycket, hvilka berömma det högeligen, som ganska skönt
til Plåster för sårs helande. En Köpman här i staden
sände en myckenhet ljus, gjorde häraf, til de Catholska
länderna i America, och mente sig få dem väl betalte,
emedan de bränna vaxljus i sina Kyrkor; men deras
p. 313
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
