- Project Runeberg -  Pehr Kalms Resa till Norra Amerika / Andra delen /
230

Author: Pehr Kalm With: Fredrik Elfving, Georg Schauman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

p. 335

230 Pensylvanien, Philadelphia.

landet, dels at göra mig underrättad om säkraste vägen
och bästa tilfället, at komma til Canada genom de öde-
marker, som ligga emellan de Angelska Provincer och
det samma.

Landet, der vi reste, var på ömse sidor om vägen
tämmeligen bebodt af Ängelsmän, Tyskar och andra från
Europa komne folkslag. Ibland var det jämt, ibland gick
det antingen uti längre eller kortare uphögningar. Inga
bärg eller stenar blef jag varse, utan då och då några få
klappurstenar. Mäst vid hvar gård voro stora trägårdar
planterade med Persike- och Äpleträn, hvilka til en del
ännu voro fulle med frukt, til en del var ock frukten
redan inbärgad.

Gärdesgårdarne voro på många ställen så låga, at
boskapen utan möda kunnat hoppa deröfver. At före-
komma sådant, hade | mäst alla Svin triangel-formiga
trä-ok på halsen, hvilket jag sedan märkte mäst brukas
öfver alt i de Ängelska! Colonier här i landet. Hästarne
hade en klafve om halsen, hvarpå hängde et trä, som på
nedre ändan] hade framtil en pinne eller krok, hvilken
fastnade i gärdesgården och tog emot just då hästen
skulle lyfta up framfötterna, at hoppa öfver gärdesgården.
Jag vet ej om detta sätt altid kan vara så nyttigt och
säkert för hästen. Annorstädes hade de et trä, hvilket
med ena ändan var, til ex. bundit vid hästens högra
framfot, och med den andra vid samma sidas bakfot, så
at hästarne gingo tämmel. långsamt med dessa fjättrar.
En häst kunde väl sålunda ogörligen hoppa öfver någon
gärdesgård; men så tyckes, at han nog äfventyrades
härmed.

Vid New Francfort redo vi öfver en liten stenbro,
och något längre fram, ungefär 8 å 9 Ängelska mil från
Philadelphia foro vi öfver en tämmelig stor bro upmurad
af bara sten. Häri landet äro ännu ingenstäds några mil-
stenar eller milstolpar upreste, utan Invånarena räkna
som de ungefärligen tycka, så och så långt från det ena
stället til det andra. Derefter färdades vi på en färga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:20:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kpresaamer/2/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free