Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
p. 390
202 Pensylvanien. Philadelphia.
här kalla vintrar. Den växer dock vildt på åtskilliga
ställen i Sverige.
Tuckahoo. — Herr Bartram hade Tubera Terre (se
Liss. Flor. Suec. 1116.) dem han tagit i sandig jord, i
Nya Jersey, hvarest de växa ymnogt. Desse viste han
åt mannen, som var från Carolina, och frågade honom,
om de samma voro Indianernas eller Villarnas Tuckahoo?
(se Gros. flor. virg. 205.) Han svarade: nej, och lade til,
at desse Tubera terre. finnas äfven der; men han hade
aldrig sett dem brukas til annat, än at något deraf tages
in 1 mjölk emot Diarhoee. Men hvad Tuckahoo angår,
så växer den uti särskildta kärr och moraser, och det ofta
ymnogt. Svina upsöka flitigt dessa rötter der de finnas
i morass och kärr. Indianerne, som bo vid Carolina,
samla dem, då de vandra i skogen, torka i solen, mala
dem sönder, och baka bröd deraf. Då roten är färsk, och
man äter deraf, är den mycket het och brännande; men
den förlorar mäst all sin kraft, så snart hon är torkad.
Efter hans beskrifning lärer hon vara Arum Virginicum
Liss. spec. 966. Gros. flor. virg. 112. jämnförd med det,
hvad längre fram skal nämnas vid Tahim och Tuckah.
Efter middagen gick jag in til Philadelphia igen.
Den 8 Novemb.
Bi. — Åtskillige både af Svenskar, Ängelsmän och
andra här i landet hade Bistockar, hvilka skattade hvart
år vackert til deras ägare; ty Bien villa gemenligen här
mycket fort. Vaxet såldes mäst bårt til de handlande;
men honungen nyttjade de merendels sjelfve på åtskilligt
sätt uti maten. Allas enhälliga berättelse här på orten
var, at Bi aldrig varit i Norra America för än Europeerne
kommo hit, och at de blifvit förde från gamla Ängland
til det nya af de första Ängelsmän, som i sistnämde land
satt sig ned. Villarne eller Indianerne skola ock alle tilstå,
at deras förfäder aldrig blifvit varse några Bi hvarken i
skogarna eller annorstädes, för än Europeerne hafva varit
några år här i landet. Detta bestyrkes än ytterligare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
