Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
p. 467
332 New Jersey. Racoon.
nadsart i mycket tyckes vara mäst enahanda; dock är
denna skilnad emellan dem, at hela Pennsneck är nog låg-
ländt, deremot är i Racoon et tämmeligen högländt land.
Dessutom är Penusneck fullt med kärr och morass, der
vatnet står qvar och syrar eller rutnar. Mästadelen af
dessa kärr äro beväxte med skog, som än mera håller
fuktigheten qvar. Vid och omkring sådana morass bor
folket. Dertil med tros vatnet, som de dricka, ej på långt
när vara så godt, som det i Racoon, utan hafver någon
osmak. En del af det vatten, som der är 1 små åar, får
en saltaktig smak, då Elfven Dellaware vid flod stiger
högt, och tvingar vatnet gå up i dessa åar. En stor del
af folket bor vid berörde åar, och brukar samma vatten.
Den 3 December.
Om morgonen reste jag up til Philadelphia, dit jag
kom fram om aftonen.
Villa Vinrankor. Af villa Vinrankor fans uti sko-
garna, til en tämmelig ymnoghet, och | af flera slag. Et
slag, som är stort, växer uti kärr, och ätes gerna af Espar,
eller de så kallade Sjuppar. De samma kallas kärrdrufvor;
men på Ängelska Fox grapes. Folket äter dem ej gerna;
ty de hafva icke så särdeles god smak. De villa vin-
drufvor, som begärligen ätas, äro små, och växa på torra
ställen. Om Hösten sent, när de äro mogne, pläga de
plåcka af dem och äta dem så rå, som de äro, då de
smaka tämmeligen väl, och hafva en sötsur smak. Somlige
bruka samla de små drufvor af det lilla söta slaget, torka
dem, och bruka dem i tortor och bakelser, hvilka deraf
smaka mycket väl. Eljest bruka de ock, at lägga dem
torkade på tallrikar, och gifva fram til Fruentimmer och
andra främmande, som annan confiture eller söt-saker.
En och annan af de Svenska hafva i forna tider gjort
vin deraf, som varit tämmeligen godt; men nu bruka de
det ej mera. Somliga utaf de Ängelska bruka dock ännu
årligen, at af dessa villa drufvor göra et tämmeligen skönt
vin, det de påstå skola i godhet ej gifva efter Franskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
