Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Nya Jersey. Racoon. 5
hattar, utan de gjorde sig sjelfve sma myssor med så
kalladt spjäll framföre. Somlige gjorde sig skinnmyssor:
strumpor hade de af ull: skor gjorde de sig sjelfve; ty
somlige förstodo, at bereda läder, och göra vanliga skor
med klackar; men andre, som ej voro skomakare, märkte
ut med foten huru stor sko de behöfde, och sömmade
ihop läder ungefär därefter, nämligen, en botten, litet bak-
läder, samt öfverläder. Desse skor kallades Kippaka. Den
tiden sådde de här öfveralt Lin, hvaraf de gjorde sig lin-
kläder; men Hampa fans ej: utan til fiskebragd betjänte
de sig äfven af Lin, samt af Vilsk Hampa. Qvinfolken
gingo då med skinn-tröjor och skinn-kjortlar; deras säng-
kläder, undantagandes lakanet, voro åtskillige djurs skinn,
som Björnars, Vargars &c.
Thée, Caffé och Chocolad, som nu brukas här så
mycket öfverallt, visste de då ej af; utan smör och bröd,
och annan stadig mat var deras frukost. Alla dessa nu
upräknade galenskaper, sade gubben vara först ditkomne
i de senare åren; men af Såcker och Sirap hafva de haft
här nog, så länge gubben kunde minnas. Rum hade de
fordom haft för billigare pris, än nu för tiden.
De Svenskas forna verktyg, seder, &c. — Efter den
beskrifning denne gamle mannen gjorde, fann jag, at de
Svenske i hans barndom, och förr än de Ängelske kommo
hit, i alt | fölgt den Svenska seden och hushållningen:
men sedan de Ängelske varit litet i landet, begynte de
mer och mer taga seder i alt af dem. I gubbens barndom
voro här 2:ne Smeder, som kommit från Sverige. Desse
gjorde yxor, knifvar och liar, alt på samma sätt som i
Sverige, samt hvassare, än de någonsin nu kunna få dem
här. Deras nu varande yxor äro efter Ängelska maneret
bredäggiga, och skaftet ganska smalt: inga tälg-knifvar
veta de nu här af. Badstugor brukade mäst en och hvar
af de Svenska i gubbens barndom, och gingo de gemen-
ligen i bad hvar Lögerdag. Denna tiden äro mäst alla
badstugor hos de Svenska aflagde. De firade Jul med
allahanda slags lekar, samt mångahanda slags mats och
dricks tilredning, just på det Svenska sättet; men detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
