- Project Runeberg -  Pehr Kalms Resa till Norra Amerika / Tredje delen /
60

Author: Pehr Kalm With: Fredrik Elfving, Georg Schauman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

60 Racoon.

skog öfverväxt och kärren då voro fulle med vatten; men
har sedan den tiden undergått en mycket stor förändring,
som på ganska få orter inom så kart tid skedt; ty nu var
skogen på de flästa ställen bårthuggen, kärren utdikade,
landet upodladt och användt antingen til åker, äng, betes-
mark eller annat; så tyckes en så stor och hastig för-
ändring äfven böra hafva nagot intryck på väderleken.
Jag var därföre ganska mon om, at af de gamla Svenska,
som längst lefvat här i landet, och under denna förvand-
lingstiden just varit vistande på denna orten, samt äfven
af andra inhämta, om de kunde finna, at väderleken vid
denna tiden vore i något märkeligen och hel ljusligen
skild från det den var i deras barndom? Det svar, som
de härpå enhälligt gofvo, var följande:

Vintern kom fordom tidigare, än nu. Herr Isaac
Norris, en rik handlande och tillika en af de förnämsta i
Regeringen 1 Pennsylvanien, berättade mig, at hans fader,
som var en af de aldraförsta Ängelska Köpmän här i
landet, hade altid i sina yngre ar funnit, at floden Della-
ware gemenligen blef belagd med is midt i November
manad, styl. vet, så at KNöpmän da altid måste hasta sig,
at få deras skepp ned med floden innan besagde tid,
annars lupo de fara, at få ligga qvare hela vintern. Nu
för tiden plägar samma elf sällan lägga sig förr än midt
1 December månad, efter samma gamla styl räknadt.

Om vintrarna föll då mycket mera snö, än nu.

Vintern var ock då icke så ostadig, som denna tiden,
utan sedan kölden eller vintern kom, | var det beständigt
kallt til Februarii manads slut, eller in uti Martii, alt efter
gamla stylen räknadt, da det gemenligen sedan blef varmt;
men nu, rätt som det är en kall vinterdag, ömsar det
straxt om, och blir andra dagen varmt; ja, väderleken kan
ibland pa en dag flera resor ändra sig.

Mäst alle gamle tyckte, at våren denna tiden kom-
mer mycket senare än förr, och at de då aldrig hade
senare delen af Februarii månad och hela Marti så kallt,
som nu för tiden. I senare delen af Februario, var da
öfveralt så grönt och så varmt, som nu in Martio eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:21:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kpresaamer/3/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free