Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. 273
212 | Sjön Champlain.
salt; men ej längre. De hade aldrig synts i nagon af de
stora sjöar här i Canada. Fransoserne kallade dem Loup
marin.
För Böns hållande och utvärtes Gudsdyrkan voro
Fransoserne i gemen mycket mera mone, än de Ängelske
och Holländske. Pa Ängelska och Holländska skepp och
jagter märktes aldrig, at bön hölts hvarken afton eller
morgon: aldrig gjordes skilnad på helgedag och sökne-
dag: aldrig eller sällan välsignades maten eller tackade
de GUD för dess gåfvor da de gingo til eller fran bords:
men här pa jagten | hölts allmän bön bade morgon och
afton. I dag, som var Söndag, läste de mera än eljest.
Bade til och fran bordet lästes karteligen, hvarpa de
korssade sig. Så snart Capitainen om morgonen stigit
up, föll han pa sina knän vid sängen, och låg så en lang
stund, at göra sin bön. Sammaledes skedde i Fästningen
Fort St. Frederic, at hela Guarnisonen kom tilhopa, bade
morgon och afton at göra bön. Felet bestod endast där-
uti, at de mästa böner här, äfven af de gemenaste, skedde
pa Latin, det en stor del af folket ej förstod.
Sjön blef straxt, sa snart vi passerat förenämde Väder-
qvarn, mycket smal, ej stort öfver et Musqvet-skatt bred,
at den liknade mera en flod, än en sjö. Landet var på
ömse sidor lagt och jämt, öfverväxt med löf-skog. Vi
sago i början en och annan liten koja vid sidorna af sjön;
men därefter blef landet allestäds obebodt. Sjön var ock
här ej öfver 6 eller 10 fot djup: da och då nagon liten
holma uti den. Mäst hela denna resan hade sjön gått
från SSW. til NNO.
Utlagor. På somliga ställen i Canada äro stora trak-
ter af land, som höra til enskildta personer. När en
bonde då får lof, at uptaga en del af samma land, och
honom tildelas däraf et stycke af 40 arpens längd, och 3
arpens bredd, är han förbunden, da han kommit sig näå-
gorlunda före, at framdeles betala til jordägaren årligen
6 Francs.
På somliga ställen blef sjön nu sa grund, at de
nödgats med ruskor staka ut vägen, där Jagten skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>