Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
p. 310
PP. 311
240 Trois Rivieres.
fram, var nog högländt, sandaktigt, merendels jämt. Jag
blef här inga stenar varse, än mindre något bärg.
Järnbruket, det endaste, som fins här i landet, ligger
3 Franska mil från Trois Rivieres at Väster. Här voro
2:ne ordinaire stora Ham]|rar, utom 2:ne smärre vid hvar-
dera af de stora, eller under samma tak med dem. Pu-
starne voro af trä och alt det öfriga bygt på samma sätt
som hos oss i Sverige. Masugnen stod strax vid ham-
rarna, och var 1 alt af samma inrättning som hos oss.
Då någon hammare går sönder, gjutes här ny i stället.
Malmen tages 2!/; Fransk mil ifran Bruket, och föres om
vintern med slädar til Masugnen. Den är en art Myr-
malm (Minera ferri subaquosa nigro-cerulescens. Waller.
Mineral p. 263.) som ligger i adror ned i jorden. Ådrorne
sades ligga endast et eller 2 qvarter under öfversta jord-
skårpan, samt löpa hit och dit. Hvar ader är af 1, 2 eller
3 qvarters djup: hvarunder sedan en hvit sand tager mot.
Pa sidorna är äfven ådren omgifven af samma hvita sand,
och ofvanpa af en tunn svart-mylla. Denna malm är nog
rik, finnes i lösa klimpar, hvaraf de fläste äro af storlek,
som en eller par knytnäfvar, dock finnes ibland någon
enda, in til 3 qvarters tjocklek. Malm-styckena äro po-
reusa, och porerne nog fulle med Ochra. Malmen är knapt
hårdare, än at den mellan fingren kan brytas sönder. En
grå kalksten, som ock ej skal brytas sa langt härifrån,
brukades vid Masugnen at befordra smältningen. "Til
samma ändamal sade ock de sig bruka en kalk-lera, som
tages här i nägden. Kol fants här i största myckenhet;
emedan alt landet omkring var öfverväxt med en skog,
som fått sta orörd från urminnes tider, och endast blifvit
oroad af stormväder och egen ålder. De kol, som voro
brände af barr-trän voro bäst för hamrarna; men de, som
togos af löf-trän, voro de utvaldaste för Masug|nen, Jär-
net, som här smiddes, sades af alla vara mjukt och smi-
digt, at det var svart at bryta det af. Det skal äfven
hafva den egenskapen, at ej snart rostas, så at däri skal
finnas stor skilnad vid Skeppsbyggnad imellan detta och
det Spanska. Detta Järn-verk begyntes ar 1737 af Pri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
