Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våra konstnärliga landskapskaraktärer. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8
Sigurd, Wallin
Vår tid har väl i detta avseende hunnit ännu ett stycke längre än
1860-talet, och ändå är ej ens i våra dagar ståndsmässig dräkt ett helt
antikverat begrepp.
Därmed synes det som om denna skiss till en utredning angående
vad som är eller varit tillbörligt och anständigt i fråga om dräkten för
de skilda stånden skulle mynna ut i det rena intet. Strängt taget skulle
det ej återstå något annat att hålla sig till, än det att gradationer
verkligen alltid existerat, och detta är ju icke någon direkt nyhet. De
detaljstränga lagbestämmelserna ha aldrig lyckats i sin strävan att
stänga in människogrupperna i ett noga upplinjerat systems fållor.
Och lika litet ha de kunnat dämma upp modeväxlingens ström.
Dräktskicket har levat sitt liv enligt lagar, som tydligen äro för djupt rotade
i den mänskliga naturen för att i större utsträckning låta sig rubbas
genom dylika mekaniska medel. Kanhända har redan gamle greve Per
Brahe i sin hushållsbok för ungt adelsfolk formulerat en lag, som står
sig ett stycke utöver hans tid, när han förklarar att »Medh Klädning
och Drächt wil thet ock hafwa sitt rätta Mått, effter som
Förmögen-heeten, Tijden och Höffwen tillsäger», och när han på ett annat ställe
ger det liknande rådet, att »een Adels-Person skal hålla sigh effter sitt
Stånd, doch hafwe Måtteligheet uthi alle Saker, medh Maat och
Dryck, Klädeprydning, Bygning, Arbete, Leek, Wällust och Glädie».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
