Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hävringe båk och lotsplats. Av Karl Asplund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ii6
Karl Asplund
och uppfördes i rik mängd, förnämligast av en av de ledande
arkitekterna, Carl Hårleman. Tack vare lyckliga omständigheter står
Hävringe ensam kvar som representant för en båktyp, vilken tycks ha
varit allmän under 1700-talets förra del.
Hävringe båks utseende framgår av ritningen, bild 7. Den har en
sexkantig plan och inåt sluttande sidor samt spetshuv. Grunden är en
manshög solid stenfot, från vilken de mäktiga hörnstolparna resa sig.
Den i en sådan byggnad viktiga strävningskonstruktionen utgöres
främst av tre kryss av väldiga bjälkar av omkring 14 meters längd,
snedställda från hörn till hörn och korsande varandra på något olika
höjd, vilket ger konstruktionen en oregelbunden och fantastisk
karaktär, bild 9. Alla hörnstolparna stöttas dessutom på lägre höjd av
kortare strävor och förenas sinsemellan av kryss, och dessutom finnas tre
system av horisontalbjälkar. En öppen trappa leder igenom detta
virrvarr av bjälkar upp till övre rummet, som är försett med furugolv och
fönsterluckor för utkiken och genom vilket en mittstock av samma
typ som brukligt i väderkvarnar går upp till det som en enkel
kyrk-spira konstruerade takets spets, bild 8. Som krön sitter nu en kula av
plåt, men inne i båken förvaras än en flöjel av järn med det utklippta
årtalet 1751. Utvändigt är båken struken med rödfärg, och på halva
omkretsen har den som framgår av bild 2 ett vitt målat bälte, »för
distiction skull ifrån andre», säger syneprotokollet, vilket uppsattes 9
juni 1752, och vars uppgifter göra det lätt för oss att kontrollera, att
den icke genomgått några förändringar.
Handlingarna ha ett och annat att säga, som glimtvis belyser det
gamla sjömärkesväsendets art. Amiralitetskollegiet hade att lita till
ortsbefolkningens intresse för att få betryggande anordningar för
in-seglingarna till sjö- och stapelstäderna, men man ställde timmer till
förfogande ur kronoskogarna. 1748 anbefaller kollegiet timmers
utdrivande för byggande av Hävringe båk och arbetets utlysande på
entreprenad. Upplysningsvis meddelar kollegiet i en skrivelse, att
»notarien wid Stockholms stad Joh: P. Eckerman ärbjudit sig att mot
wissa betingade frihetsår af egna medel låta giöra fyrbåksbyggnaden
på Korsön wid Sandhamn».
Ritningar skickas samma år, och i ett brev av 15 aug. ges den
viktiga upplysningen, att bakar på Nyan och Ledsund (i finska
skärgården) byggas på samma ritningar — men mindre. Detta anger att
vi här ha att göra med en standardtyp för inseglingsmärken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
