Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hävringe båk och lotsplats. Av Karl Asplund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hävringe hak och lotsplats 127
lig, ty en sådan Båk skulle stå i ewärdeliga tider, hwaremot en af trä
icke särdeles länge kan hafwa bestånd; men hur stor differencen i
kostnaden kunde blifwa, thet har Arwedson uppå tilfrågan swaradt sig nu
icke kunna noga upgifwa!»
A:s uttryck »ther Båken stådt» visar att en tidigare sådan funnits,
den måste ha varit primitivare och icke uppförd på murad grund, då
någon sådan icke fanns kvar. Uppgiften om spiran med ett styckfat
är av intresse, då det här rör sig om en primitivare typ av sjömärken,
som ännu allmänt användes i skärgården, stångmärken. Att ett sådant
blivit uppfört som interimsmärke på Hävringe, antydes av att en
bergknalle i båkens närhet ännu i slutet av förra århundradet bar
namnet Stångklinten. Dessa stångmärken äro en enklare form av
land-känningsmärken, — de synas ofta på holländska
sextonhundratals-mariner — till graden jämförliga med de galgar med en lykta, som
tidigare använts för smärre inseglingar. En sådan finnes i Abraham
Sahlstedts ofta med maritima symboler sysslande, 1758 utgivna
»Sinnebildskonsten)). — Dess karaktär av ledfyr poängteras av devisen
»Mönstrat iter» — han visar vägen —, bild 1. Ännu för ett tiotal år
sedan fanns en sådan primitiv fyr på norra udden av Utö vid den
trånga inseglingen genom Järnholmssundet.
Tyvärr ha vi icke här tillfälle att gå närmare in på det äldre
båk-och fyrväsendet, ett vidlyftigt och intressant ämne, som alltjämt
väntar på sin behandling. Det skulle till och med bli alltför vidlyftigt att
till fullo utnyttja de fakta till Hävringes historia, som den nyssnämnda
volymen innehåller.1
Den aktuella tanken att bygga en fin stenbåk, som framkastades av
Arfwedson, slog an, och landshövdingeämbetet i Nyköping anmäler
10 okt. 1748, att murarmästaren Johan Georg Poike låtit författa ett
förslag över kostnaden för en stenbåk, som slutar på 8,400 daler
silvermynt och översänder detta förslag jämte ritning, bild 12. Ritningen
visar som synes ett torn med lanternin — antagligen för fyranordning
— i Hårlemansk anda, förenklat som det höves, och med den sexsidiga
grundplanen bibehållen — en lustig konservativ anslutning till den för
träbyggnader praktiska sexsidiga formen, medan den runda varit den
naturliga för en stenbyggnad.
1 Volymen, vars innehåll var fullkomligt okänt, uppmärksammades i Lotsstyrelsens
arkiv av fil. kand. Nils Östberg, som 1930 tillsammans med amanuensen Gösta Selling och
författaren sysslade med Hävringes beskrivning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
