Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Silfverstråhles Lindö. Av Thure Nyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Silfver stråhles Lindö 175
Bild 8. Templet vid Lindö. Tuschlavyr av Gustaf Silfverstråhle. Konstakademien.
lära på Silfverstråhles tid nått en ganska vidsträckt spridning inom
Sverige med de utpräglade sympatier för fransk anda, som rådde här
under 1700-talets senare hälft, lider intet tvivel, och även Tessin, vars
sentenser dock äro avsevärt äldre, torde ha haft så pass intim kontakt
med fransk litteratur, även sedan han blivit drottning Lovisa Ulrikas
rådsherre, att man kan förutsätta ett visst samband mellan hans
filosofi och Rousseaus. Inte heller den Ramelska inskriptionen torde
behöva föranleda några tvistigheter ur dateringssynpunkt.
Men problemet ställer sig ändå inte fullt så enkelt. Det visar sig
nämligen att man kan spåra denna strömning i svenskt kulturliv ännu
längre tillbaka, till en tid då Rousseau av praktiska skäl är otänkbar
såsom inspirationskälla.
I en samling »sånger af en svensk fånge i Simbirsk», utgiven av M.
Weibull, Lund 1868, återfinnes bland annat följande strof:
O! huru säll är then, som frij från alt bekymmer
Kan i sitt eget huus sin egen herre boo!
Then galna lustars agg utur sitt hiärta rymmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
