Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Timmermännen och byteslaget. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Timmermännen och byteslaget 171
Bild i. »Körkalas» vid Orsa gammelgård 1922.
samma organisation, men där det rått brådska eller fattigdom har
granne- eller byteslaget ända fram till nutiden i allmänhet behållit sin
obligatoriskt stödjande karaktär.
Grundläggningen togs i äldre tid mycket lättvindigt, och bonden
utförde den ofta själv med hjälp av sitt husfolk. Endast ytterst sällan
kom byteslaget här till stöd. Yrkesmässiga grundläggare ha från
städerna så småningom vunnit insteg också på landsbygden, mest i
nedre Sverige, men detta givetvis ej förr än ordentliga stengrunder
börjat läggas, vilket i allmänhet tillhör tiden efter laga skiftet på
1800-talet. Man får emellertid räkna med, att timmermännen också
mången gång själva gjorde grunden. Grundläggarna, vare sig
ursprungligen lejda eller tillfälligt hjälpande, bjödos i Bergslagen med
angränsande bygder på »tomtkanna», »grundkanna» eller
»tomtkalas», och även i Småland har denna sed varit vanlig. Det är tydligen
en yrkestradition från relativt sen tid, möjligen med bergsmännen
inkommen från Tyskland, där den dock ej heller är vidare allmän.
Denna sed hålles ej alltid skild från bruket att husägaren består på
förplägnad, när första timmervarvet eller syllen blivit lagd. Det
nordligaste belägg härpå, som jag känner, härrör från Leksand och Djura
i Dalarna, där den liksom grundläggarölet kallas »tomtkanna». I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
