Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stugans dragning. Av Emelie v. Walterstorff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2x8 Emelie von Walter stor ff
Bild 3. Stuginteriör från Oktorpsgården på Skansen.
Halland.
Området för den typiska Hallandsstugeklädseln går in i
Västergötland, Småland och nordvästra Skåne. Redan på gränsen till Skåne i
Höks härad få hängklädena en tyngre kvalité och ton, dels genom
att ull i mörka färger använts till mönstren, vilket i Skåne ofta blir
fallet, dels genom de breda, rytmiskt uppbyggda bårdpartierna.
Ståtliga drätter, omkring en meter breda och 8 meter eller mera i längd
och ofta avslutade nertill med en påsydd flätning eller annan
ornering, t. ex. ett rutigt tyg med enkel frans, äro försedda med en fris
upptill — ett drag, som slående påminner om forntidens list med
undertjäll, jämför en Skåneinteriör, reproducerad av Sigurd Erixon
i Möbler och heminredning, del I, pl. 7. Sådana väggdukar eller
drättadukar voro julklädsel till sparrastugor i Småland. Var stugan
en åsastova och taket således försett med sidoåsar, pryddes även dessa
med siåsaribbor eller taklister. Här liksom i Halland kunde
framgaveln vara upptagen av hyllor. På dessa hängdes då hyllfransar eller
hyllelister. Även karahyllan nere vid dörren kunde få sin ornering i
enklare hämte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
