Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den finländska herrgården av 1700-talstyp. Av Kurt Antell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den finländska h er r går den av i yoo-talsty p 339
Bild. i o. »Djävulskammaren» på Villnäs i Egentliga Finland.
Herman Fleming, år 1767, bild 4. Till dennes, den siste rike Flemings
inredningsarbeten på Villnäs få vi tillfälle att återkomma.
1770- och 1780-talet utmärkas av en alltjämt stegrad
byggnadsverksamhet på olika håll. Såsom den främste kännaren på området,
professor Gabriel Nikander påpekat, bidrog härtill icke blott ökade
kapitalresurser utan även den billiga arbetskraft, som tack vare
torpinstitutionens utveckling stod godsägarna till buds. I Nyland och
Egentliga Finland och i ännu högre grad i Satakunda, Tavastland och
Savolax med dessa landskaps större kolonisationsmöjligheter hade
tor-parsystemets tillämpning åstadkommit överraskande resultat. Hand
i hand med denna raska utveckling gick byggnadsverksamheten.
Grovarbeten såsom grundgrävning, timmer fällning och -släpning
samt tegelslagning kunde utföras med torpardagsverken. Och samma
arbetskraft kunde delvis användas i själva byggnadsarbetet. Så
uppförde exempelvis den nitiske kolonisatorn, kapten von Marqward på
sin nybildade egendom Erkylä i Tavastland omkring år 1780 ett större
karaktärshus under mansardtak med flyglar och nödiga uthus — en
fullständig nyanläggning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
